Mammutrutten och andra utdöda djur-rutter

Mammutrutten och andra utdöda djur-rutter

En dag när jag satt och surfade föll jag över denna mammutrutt på internet. Vandringen ligger vid Padul och jag kände att vi bara skulle ta oss dit så snart som möjligt. Det var både lärorikt och roligt och så breddade utflykten även våra horisonter. Det första vi gör är att spola tillbaka tiden lite för att ta reda på varför det finns en mammutrutt vid Padul. Denna by ligger ca 20 km söder om Granada. Detta var länge en liten by som inte gjorde speciellt mycket väsen av sig, men så, för några år sedan, hittades det några benrester när det arbetades på fälten vid lagunen i Padul och det väcktes misstankar om att resterna härstammade från en mammut. Detta blev en upptäckt som turistrådet snabbt började utnyttja i sin strävan om att locka besökare till byn, och man får lov att säga att de har gjort ett ypperligt försök. Nu har det anlagts både en mammutrutt, en långhårig-noshörningsrutt och en sabeltandad-tigerrutt i utkanten av byn, och dessa tre är härliga jämna vandringsleder som alla kan gå. Så följ med till Padul och upptäck dessa tre djurrutter.
 
Mammutarna, de jättestora elefantliknande djuren med lång päls och stora böjda betar, levde för ca 4 500 år sedan. Dessa stora djur levde på gräs, varför det faktiskt kan stämma att de levde på gräsmarkerna vid Paduls lagun. Mer eller mindre under samma tid levde också den sabeltandade tigern och den långhåriga noshörningen, men dessa två djur har man alltså inte hittat några rester av vid Padul. Jag kan tänka mig att fantasifulla människor (som säkert läst Grottbjörnens Folk) har suttit och haft ganska kul när de gett namn till de tre vandringslederna. Hur som helst kan man i dag vandra längs dessa leder och glädja sig över detta fantasifulla initiativ. Ja, man kan nog utan att överdriva säga att det inte är för lite på mammutfronten i Padul för man har låtit ställa upp tre mammutar i naturlig storlek i staden. Precis utanför kommunhuset står det således en mammutmamma med sin unge och där mammutrutten startar möter vi en ung hane. Och inte nog med det; en av de lokala restaurangerna (La Cantina) serverar mammutstek och mammutgryta, två rätter som visat sig bli riktigt populära. Man säger alltså på låtsas att man hittat fruset (!) kött från djuren, vilket man alltså nu serverar. Rätterna sägs vara oerhört goda, men lugn, de ÄR alltså tillagade av fläskkött.
 
Vi går in på kommunhuset för att fråga efter turistinformationen, och det visar sig att hon som arbetar med det heter Irene och håller till på första våningen. Vi blir vänligt bemötta och överösta med information om Padul med omnejd. Ja, vi lämnar kommunhuset med en känsla av att det har varit ett jättefel att inte ha besökt denna by förrän nu, efter 26 år i Spanien. Men bättre sent än aldrig. Och vi kan konstatera att Padul ligger mycket fint i de västra delarna av Sierra Nevada. När man går sabeltandade-tigerrutten har man en vacker utsikt upp mot det väldiga bergsmassivet och snön på topparna.
 
Vid vårt första besök börjar vi ute vid ett besökscenter som ligger precis vid mammutruttens start. Centret heter Aula de la Naturaleza El Aguadero och ligger vid km 153 på den gamla landsvägen Motril-Bailén, bara ett par km söder om Padul. Här parkerar vi och går upp för att se centret. Men det är stängt, det är nämligen bara öppet under helgerna, och vi är här en vardag. Men utanför finns det en stor skylt över La ruta del Mamut, så vi börjar vår vandring. Precis efter vår start möter vi den stora unga mammuten, som faktiskt ser väldigt verklig ut där den står med sin långa, tunga päls och jättestora betar. Vi hälsar snällt på den och den låter sig också snällt fotograferas. Vandringen fortsätter längs med lagunen och vid ett tillfälle går vi på fina gångbroar vilka löper över lagunens vatten. De är roliga och fina att gå på. På dessa gångbroar kan man gå en liten rundtur för att komma till en fin picknick-plats med bord och halvtak. Sedan ska man fortsätta rakt fram där det står Fuente del Tio Miguel – zona de descanso. Genom att göra så får man se lagunen på bästa sätt. Sedan fortsätter vi in till staden för att se de sevärdheter som finns där, vilka är begränsade till kyrkan och en gammal lavadero (tvättplats).
 
Nu har vi fått blodad tand och måste bara ut på den sabeltandade-tigerrutten. Detta gör vi inte samma dag, men när det äntligen blir aktuellt lyckas vi locka med oss några vänner. Så, ett par veckor efter vårt första besök befinner vi oss återigen i Padul, där vi parkerar mitt inne i staden bredvid paseon. Härifrån går vi den korta vägen upp till kommunhuset för att hälsa på mammutmamman och ungen. Av Irene hade vi fått en karta över de tre vandringarna, så nu är det dags för den sabeltandade tigern på ca 10 km (inga höjdmeter alls). Man går lite nedåt från kommunhuset och når så en väg som möter denna väg. Där finns en skylt varpå det står Los Molinos. Rutten är inte svår att följa då den är ganska välmärkt, men jag har lagt upp GPS-spåret på min webbplats www.elsebyskov.com under hikes.
 
Man har låtit göra ett märke för vandringslederna som visar symbolen för en mammut, en långhårig noshörning och en sabeltandad tiger. När den sabeltandade-tiger-symbolen är färgad betyder det att det är denna vandring man är på. De andra två symbolerna finns också där, men är alltså ofärgade när man inte är på dem. Vid ett tillfälle kommer vi till ett par stora skyltar och några markeringar i berget, som visar att det var en väg här under romartiden.
Vi har nu ställt in siktet på Los Molinos men vid ett tillfälle visar vår djurvägvisare oss att vi ska svänga till vänster. Vi går mellan marker och njuter av utsikten upp mot Sierra Nevada från denna rutt, som tar oss hela vägen runt lagunen. Vid en tidpunkt kommer vi till Aula de la Naturaleza El Aguadera och förbi den unga mammuthanen. Här bredvid mammuten har det byggts ett museum som när det någon gång finns tillräckligt med pengar ska husera de mammutbenrester (som fortfarande finns i privat ägo hos dem som fann dem) samt repliker av sabeltandad tiger och långhårig noshörning. Det blir utan tvekan intressant. Dock känns det lite som om luften håller på att gå ur mammutballongen för centret El Aguadero är fortfarande stängt och museet har ännu inte öppnat. Kanske har man inte lyckats hitta finansiering för att slutföra projektet, men det som hittills har gjorts är fint.
 
Under vår vandring på gångbroarna kommer vi förbi en träkonstruktion med betäckningen ”El Mirador del Mamut” (utkiksplatsen till mammuten) och naturligtvis måste vi ta oss dit för att se om det verkligen står en sådan ute i lagunen. Men nej, vi ser mest bara vass och några fåglar samt lagunens vatten. Senare möter vi en fågelskådarhydda, och måste in för att lära oss lite mer om fågellivet, men det finns det inte heller mycket av. Det mesta liv vi ser är några andra glada gångbrovandrare.
 
Sabeltandade-tigerrutten är en rundvandring, så efter ca 10 km kommer vi tillbaka in till staden och hittar utan problem tillbaka till vår bil. Vi gör dock en avstickare in till den gamla stadsdelen för att se kyrkan och El Lavadero. På vägen dit går vi förbi en skylt med PR A 376. Det är en vandring som kallas Padre Ferrer – Circular de la Atalaya, som leder upp till ett kors som står på en bergskam högt över staden mot öster. Den ser mycket intressant ut, men när jag frågar vännerna är det ingen av dem som är intresserad av att fortsätta ytterligare en rundvandring på 9 km med 450 höjdmeter upp till La Atalaya. Jag är säker på att det är en fantastisk utsikt därifrån. Latmaskar säger jag. Nå ja, det får bli en annan gång.
 
Padul och mammut- och sabeltandade-tigerrutterna är helt klart värda en utflykt – vi hade riktigt kul.
 
Av Else Byskov

Dela

Kanske gillar du även

© 2009-2019 En Sueco – Norrbom Marketing.
Designed and developed by yummp.

Sök på En Sueco

Planerat underhållsarbete: Lördagen den 5 augusti 2023 från kl. 08.00 kommer det att göras uppdateringar på ensueco.com. Under tiden som underhållsarbetet utförs kommer sidan att vara otillgänglig och detsamma gäller för En Suecos app. En Sueco ber om överseende med detta.