Text:  Bo Rosenkilde, Specialistläkare i kirurgi,  Bakgrundsinformation

Det är en vanlig och svår problemställning som vi läkare ställs inför

För det första är smärta personligt och därför icke jämförbart. Några har det sällan och tror därför att de ska dö, när de får det första allvar-liga anfallet. Andra är så vana vid smärta att de inte själva lägger märke till en allvarlig sjukdom.
För det andra är smärtor av fysiologiskt olika karaktär, nämligen dem som kommer från hudens känsel receptorer, de mer centrala nervbanorna, fantomsmärtor och slutligen finns ett stort psykologiskt ursprung. Det gör det inte heller lättare att smärtor inte riktigt går att mäta.

Sjukdomsbilden
”Ont” är ett vitt begrepp, likaså ”i magen”. I ”magen” är allt från magtarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunntarm och tjocktarm samt lever/galla och bukspottskörteln) via urinvägarna (njure, urinledare och urinblåsa) till könsorganen (både hos män och hos kvinnor). Dvs. ett stort område att få ordning på. Därför frågar läkaren om allt; hur det började, vad man kan eller inte kan äta eller dricka, hur avföringen och urineringen är, om det gör ont vid samlag m.m., m.m.

Det är också viktigt att veta, var i magen det gör ont, höger, vänster, uppåt, nedåt eller i mitten. Vi vet ju var organen ligger, men trots det är det svårt, för smärtorna kan stråla ut eller vara ”meddelare”. T.ex. kan smärta som kommer från gallblåsan (uppe till höger) stråla ut mot ryggen eller höger skuldra. Smärtorna kan till och med sitta i vänstra sida. Smärtor från under-livet går ofta ut i sidorna, t.ex. över till högra sidan, där blindtarmen ligger och kan göra ont, när den är dålig. Men blindtarmen kan också göra ont i ”hela magen” osv., osv. Så oftast räcker det inte med att veta var besväret är eller vad man tål eller inte tål.

 Till sist är det viktigt att veta vilken karaktär smärtan har; skärande, dov, molande, ihållande och/eller återkommande osv., osv. T.ex. är smärtor i magtarmkanalen oftast skärande/stickande och återkommande, däremot är smärtor från inflammationer oftast ihållande, molande/dunkande. Så en blindtarmsinflammation kan utveckla sig från att vara en ihållande, molande och diffus smärta i magen, till att periodvis vara skärande, lokalt i nedre högra sidan.

Kompletterande undersökningar
Då ovanstående information således bara ger en idé om var något är galet, måste vi som läkare oftast ta till diverse hjälpmedel: Vid smärtor som härstammar från magsäcken och matstrupen (smärtor i övre delen av magen, eventuellt upp i bröstkorgen), är gastroskopi ett viktigt supplement. Det kan visa katarr eller bråck i matstrupen, magsår och cancer. Vid smärtor som härrör från resten av tarmsystemet (smärtorna kan komma från alla håll i magen), är röntgen ett viktigt supplement. Den kan visa hål på tarmen och eventuellt tarmvred. När det är fråga om sjukdomar inne i tarmen (t.ex. cancer och slemhinne- sjukdomar) är kolonoskopi en viktig undersökning.

-Vid smärtor från urinvägarna, är urinprov (utvisar blod och infektion) och röntgen (ev. njursten) viktiga undersökningar.

-Vid smärtor som kommer från levern (sällsynt) är blodprov (utvisar inflammation av levern) och ultraljud (utvisar cancerspridning) bra hjälpmedel.

-Vid smärtor från gallblåsan är ultraljud ett bra hjälpmedel (utvisar gallsten).

-Vid smärtor som härstammar från bukspottskörteln, är CT-scanning och ultraljud viktiga redskap.

-Vid smärtor från underlivet (livmoder och äggstockar), är en gynekologisk undersökning med ultraljud och eventuellt CT-scanning viktiga hjälpmedel för utvisning av inflammation i underlivet, fibrom och cancer.

-Vid smärtor från sädesblåsan, sädesledare och testiklar, är ultraljud och klinisk undersökning (beröring) bra komplement.

-Vid smärtor från bråck är klinisk undersökning det enda sättet att fastställa orsaken. Efter ovanstående genomgång hoppas jag ha förklarat, varför vi läkare frågar och känner på patienten så mycket, innan vi skickar personen vidare för blodprov, röntgen, ultraljud, CT-scanning m.m.