Text:  Bo Rosenkilde,
Specialistläkare i kirurgi

Under den korta tid jag varit här på kusten, har jag mött överraskande många patienter med just detta symptom, varför jag valt detta ämne framför många andra till denna artikel.

Varifrån kommer det?
Urinvägarna delas upp i två delar: en övre (njurarna och de tillhörande urinledarna) och en nedre (blåsan och urinröret). 
Njurarna verkar som ett renande organ för blodet, som under genomströmningen samlar upp avfallsämnen från kroppens alla kringelikrokar. Filtret i njurarna är normalt så tätt att blodkropparna (vita och röda) samt alla äggviteämnen hålls kvar i blodbanan. Endast vatten och salt (samt diverse avfallsprodukter) kommer igenom filtret; d.v.s. urinen. Så, när njurarna fungerar som de ska, håller de tätt för blod. 
Urinen samlas centralt i njurarna (njurbäckenet) och rinner ned i blåsan via urinledarna. Både njurbäckenet, urinledarna, blåsan och urinröret är beklädda med en slemhinna som också är tät för blod. Så, när det förekommer blod i urinen, är det antingen otätt i njurarna eller i urinvägarna.

Vad kan det bero på?
Det vi alla fruktar, är självklart, cancer. Den kan sitta på alla ställen i njurarna och i själva urinvägarna. Orsaken till att det kommer blod är oftast att en cancer är full med blodkärl, men också för att cancern helt enkelt inte respekterar andra vävnader/organ och bryter igenom den annars så täta beklädnaden av utsidan.
Självklart kan det också vara tal om mer godartade förklaringar, såsom polyper och vanliga inflammationer, t.ex. något så banalt som en inflammation i urinblåsan. 

Därför startar en utredning av hematuri (blod i urinen) med något så enkelt som en urinsticka, där man kan se om det finns andra tecken på en vanlig inflammation i blåsan. Problemet är bara att inflamma-tionen i blåsan kan uppstå just pga. en polyp eller cancer, som är alla tiders ”växtmedium” för bakterier.

Tydligast är varningssignalen därför, om det bara är hematuri och inget annat.

Slutligen kan blödningen också komma från en förstorad prostata, där utsidan ibland brister.

Hur utreds det?
Om otätheten hittas i den nedre urinvägen, kan man få besked genom cytoskopi, en undersökning där man för in en kikare i urinröret. Det kan man enkelt göra med lokalbedövning, lättast hos kvinnor, som i motsats till män, har ett ganska kort urinrör.

Om otätheten finns i de övre urinvägarna, skall det göras en urografi – en undersökning där man sprutar in kontrast i blodådrorna. Kontrasten urskiljs genom njurarna och rinner så ut genom urinledarna och ned i blåsan. Då kan man se hur njurarna fylls, hur kontrasten sprids och en skuggbild av njurarnas form. Eventuella skillnader i urinledarens skugga (och eventuellt i blåsan) kan också ses.

Hur skall det behandlas?
För en enkel inflammation i blåsan och njurcancer är svaren mycket enkla, nämligen antibiotika respektive operation. 

Svårare är det med urinvägens många polyper och cancer, eftersom det är en diffus övergång däremellan. 
En polyp kan vara antingen godartad, misstänkt eller en cancer. Därför, om det finns en polyp, t.ex. i blåsan, tas ett vävnadsprov och denna bestämmer då vad som skall göras. 
Oftast ska den bara skalas eller brännas bort, varefter man kontrollerar området genom att under en period, kvartals- eller halvårsvis göra en cytoskopi.

Om det är fråga om cancer i blåsan, måste man gå igenom en större operation, även om cancern är liten. Det avgörande i detta fall är nämligen hur djupt i slemhinnan och den underliggande muskulaturen cancern har vuxit. Men då talar vi om en långt mer allvarlig situation än den som oftast kan hanteras polikliniskt.

Ta därför reda på vad orsaken är till blodet i urinen, för det ska man inte ha.