Anders Jörle

Text: Jette Christiansen

-spanjorerna säger nej, tack

96 procent av den spanska befolkningen vill inte ha kärnkraft och ett av den sittande, socialistiska regeringens löften 2004 var just att stänga landets dåvarande nio reaktorer. Endast en har stängts och ingen har ännu sett en plan för hur och när de resterande skall läggas ned.

Inte bara Spanien, utan de flesta länder som skrev under Kyoto-avtalet, ligger långt ifrån det avtalade utsläppet av växthusgaser. Medan hot om miljökatastrofer till följd av klimatförändringarna har omvänt en del av den spanska befolkningen, är så få som fyra procent av dem för en utvidgning av den nuvarande nukleära kapaciteten, visar en undersökning gjord av Eurobarometer. Samtidigt utbasunerar Greenpeace risken för en olycka som skulle vara 1.000 gånger värre än Tjernobylkatastrofen. Därutöver fastställs priserna på olja i förhållande till OPEC-ländernas humörsvängningar, de västliga ländernas behov av olja från de arabiska länderna och gas från Ryssland är inte hållbar. Dessutom ökar förbrukningen – och en tredjedel av världens befolkning har ännu inte tillgång till elektricitet.
Men det investeras helt enkelt inte tillräckligt i utvecklingen av metoder för att optimera utvinningen av alternativa energikällor för att kunna bli ett realistiskt alternativ.

Vallöften och slitna kraftverk
Ännu så länge är det bara Zorita, Spaniens äldsta kärnkraftverk som invigdes 1968, som har lagts ner och regeringschefen sitter med ett stort dilemma.

”José Luis Zapatero har helt enkelt ingen plan. Han lovade att stänga kärnkraftverken. Detta löfte gav han återigen 2006, men fortfarande har det inte offentliggjorts någon plan för när det ska ske”, säger 

Carlos Bravo från Greenpeace i Madrid.
Efter stängningen av kärnkraftverken i Zorita 2004 och Vandellòs 1989 (som stängdes efter en olycka) finns åtta verk i bruk. Det äldsta är nu Santa María de Garoña i Burgos som är 35 år gammalt. Men istället för att stänga detta 2009, enligt de ursprungliga planerna, har Nuclenor, bolaget som äger det, beslutat att uppdatera det så att det kan fortsätta fram till 2031. Det är dock svårt att föreställa sig att man tydligen skulle kunna utvidga, än mindre bygga, nya kärnkraftverk utan regeringens uppbackning.
Omkring 22 procent av energiförbrukningen i Spanien täcks idag av kärnkraft. Som jämförelse tillgodoser denna energiform omkring hälften av Sveriges behov, 39 procent av det samlade EU:s behov och endast två procent av behovet på världsplan.

Nej, tack och ja, tack
Medan endast fyra procent av den spanska befolkningen är för att det byggs fler kraftverk, går så många som 30 procent av den svenska befolkningen in för att Sverige bör bygga nya. ”80 procent av den svenska befolkningen menar att vi bör driva dem vi har, tills de blir föråldrade. 30 procent tycker vi bör bygga fler, medan endast 15 procent menar att vi bör stänga dem alla nu”, säger Anders Jörle från pressavdelningen på Statens Kärnkraftsinspektion i Stockholm.

Fallet är det motsatta i Spanien, där 44 procent av befolkningen menar att alla kärnkraftverk bör stängas med detsamma. Endast 15 procent tycker att man bör använda de existerande tills de blir föråldrade.
Om den stora meningsskillnaden säger Anders Jörle: ”Den svenska befolkningen har säkert större tilltro till statens säkerhetssystem än spanjorerna har till deras. Jag tror även att det här finns en större öppenhet kring ämnet”.

Kärnkraft – avfall, terror och olyckor
Det byggs nya reaktorer i t.ex. Finland och Frankrike, där landets 59 reaktorer levererar 78 procent av fransmännens förbrukning. Man exporterar också till grannländerna, bland annat Spanien, medan man i Sverige utvidgar effektiviteten i de existerande reaktorerna.

Men problemet med det radio-aktiva avfallet är inte löst, inte heller i Spanien. ”Avfallet lagras nu på de olika kraftverken, medan en del plutonium under 70- och 90-talet skickades till Frankrike för lagring, där det fortfarande ligger kvar och som vi betalar hyra för. Det har funnits planer om att göra en central lagringsplats i Spanien – regeringen ville betala kommunen som ville ta projektet, vilket jag tycker är omoraliskt eftersom kärnkraftverken är privatägda. 

Men man har ännu inte kommit någonvart i detta projekt då ingen vill avsätta mark till det”, säger Carlos Bravo.

Kärnkraftsavfall skall på ett säkert sätt kapslas in under en kvarts miljon år för att inte vara hälsofarligt. Avfallet ska grävas ned och skyddas så att det riskfritt kan överleva diverse istider eller vad planeten nu annars kan bli utsatt för. De första 1.000 åren är de mest kritiska och det är, grovt räknat, som att gå tillbaka till vikingatiden.

Risken för terroristdåd är också en fråga som bekymrar spanjorerna som upplevt terrorangrepp på hemmaplan. Dessutom finns faran för att bruket av kärnkraft skall leda till utvecklingen av kärnvapen, som man fruktar är fallet i Iran och Nordkorea. ”T.o.m. Franco hade planer för att framställa atombomber, men det blev lyckligtvis inte av”, berättar Carlos Bravo. Man skall heller inte glömma risken för olyckor. Det internationella organet Nuclear Security Agency (NSC) är bekymrat över säkerheten på kärnkraftverken i Tarragona, Ascó och Vandellòs.

Reaktorerna på dessa verk har stått för 83 av de incidenter som i år rapporterats från Spanien. Enligt NSC har ingen av händelserna varit så allvarlig att det varit fara för en egentlig olycka, men de har uppenbarligen varit allvarliga nog för att man nu bett om förklaringar.

Greenpeace varnar för att en riktig olycka skulle släppa ut 1.000 gånger mer strålning i atmosfären än Tjernobyl 

Behov av investering i alternativa energikällor
Mellan 1972 och 2004 investerade OECD endast åtta procent av pengarna som gick till förbättringar av energikällor, i alternativa energikällor, medan atomkraften fick 57 procent av budgeten.
Många tycker att utvinning av sol- och vindenergi samt alla andra alternativa energikällor är olönsamma. Men en analys visar att om det investeras tillräckligt kan Spanien under 2050 producera 56 gånger mer miljövänlig elektricitet än vi gör idag och det ger dessutom möjligheter för export. Men subventionerna som går till kol- och oljeenergin samt kärnkraften som tycks vara en bottenlös brunn. 

“Jag tvivlar inte på regeringens goda intentioner, men industri-ministeriet lägger hela tiden
ekonomiska hinder för stängandet av kärnkraftverken och för utvecklingen av alternativa energikällor”, säger Carlos Bravo.

Greenpeace är inte ensam om att peka på den sneda fördelningen av medlen. Enligt en rapport från FN:s klimapanel (IPCC) finns där hundratals olika teknologier som med låga omkostnader kunde minska beroendet av de miljöfarliga energikällorna och samtidigt ge de fattiga länderna tillgång till elektricitet. EU har tillsvidare satt ett mål som säger att år 2010  ska 12 procent av medlemsländernas energiförbrukning komma från alternativa energikällor. Men för att nå detta mål, skall det investeras mycket mer än det görs idag.

I Spanien hoppas man kunna nå målet men om förbrukningen fortsätter att stiga (för ögonblicket ökar det med två procent om året) verkar det vara en svår kapplöpning att vinna. Alternativa energikällor täcker idag endast sex procent av landets energiförbrukning, men om man stängde alla kärnkraftverk i Spanien, skulle landets CO2 utsläpp öka med 50 miljoner ton om året. Hur mycket en olycka skulle kosta för miljön, är dock svårare att beräkna. För ögonblicket finns svaret på energifrågan i en blandning av energikällor, ett schizofrent ja och nej.

”Men spanjorerna är inte dumma och vi vill inte ha kärnkraft längre”, avslutar Carlos Bravo. Och han uttalar sig å 96 procent av befolkningens vägnar.

Spaniens åtta reaktorer
De sex kärnkraftverken, två av dem har två reaktorer, ligger på fastlandet.
• Garoña, Burgos, öppnade 1971.
• Almaraz (I och II), Cáceres, öppnade 1981, respektive 1983.
• Ascó (I och II), Tarragona, öppnade 1984 respektive 1986.
• Cofrentes, Castellón, öppnade 1985.
• Vandellòs II, Tarragona, öppnade 1988.
• Trillo, Guadalajara, öppnade 1988.

Synpunkter
Är kärnkraft lösningen på energiproblemen? Är man orolig för kärnkraftverken? Investeras det tillräckligt i alternativ energi? Det är ett svårt ställningstagande som vi bett folk på gatan, ge ett svar på.

Raúl Blanco, 31, bokförare
Jag tror att kärnkraft kommer att användas mer i framtiden. Men jo, jag är bekymrad över kärnkraftverken som jag helst vill se så långt borta som möjligt ifrån där jag bor. Jag tror inte att det investeras mycket i alternativ energi, om det investeras något över huvudtaget.

Francisco Nuñez, 29, expedit
Jag tror att kärnkraft mycket väl kan vara framtidens energi. Men det är en debatt som sällan tas upp, säkert också för att ordet kärnkraft sätts i samband med något mycket miljöfientligt. Det investeras säkert inte nog i alternativa energikällor. T.ex. skulle säkert solenergin kunna vara en lönsam energikälla idag, om man investerade tillräckligt i utvecklingen.

Helena Rodriguez, 35, kontorist
Jag vill helst inte ha kärnkraftverken nära där jag bor, men omvänt är det ju en av de renaste energikällor som existerar. Vindkvarnarna, t.ex. vid Tarifa, förorenar på ett sätt också, det finns för- och nackdelar med allt. Men man kunde utnyttja solen, havet och vindens energi bättre.

Alejandro García, 35, taxichaufför
Jag är säker på att det finna andra lösningar på energiproblemet än kärnkraft. Alternativ som bör utforskas. Kanske är det bristen på kunskap i ämnet som får mig att avvisa kärnkraft, men jag känner mig inte trygg med den. Så vad jag kan göra åt det, vet jag inte. Vi informeras inte tillräckligt om alternativ energi – som förbrukare har vi inte något val.