USA: Även om BNP var oväntat svag det första kvartalet (0,7% på årsbasis) tycks en återhämtning ske. Flera företagsenkäter pekar på att industrikonjunkturen håller på att återhämta sig. Husmarknaden är dock fortsatt svag och byggföretagen är relativt pessimistiska. Det finns många osålda hus till försäljning och även om efterfrågan skulle återhämta sig kommer det ta tid att sälja av dessa lager. Minskade bygginvesteringar kommer troligen att fortsätta att dra ned BNP på kort sikt. En ännu sämre utveckling av fastighetsmarknaden kan få hushållen att dra in på konsumtionen och göra vårt positiva tillväxtscenario negativt istället.
Europa: Konjunkturen i Europa är fortsatt stark med stor framtidstro bland företagen. En enkät från tyska handelskammaren visar att de tyska företagens investeringsplaner och anställningsbehov är rekordhögt. Arbetslösheten i flera länder, t.ex. Tyskland och Frankrike, har sjunkit och förväntas fortsätta sin trend nedåt (se bilden). Den starka globala tillväxten gynnar exporten, trots den starka euron, men även den inhemska efterfrågan förväntas fortsätta stiga. Den höga efterfrågan har lett till ökat kapacitetsutnyttjande och därmed också en ökad inflationsrisk. Även höga råvarupriser och hög kredittillväxt bidrar till stigande inflation. ECB höjde räntan i juni till 4% och vi tror på ytterligare räntehöjningar framöver.
Sverige: Arbetsmarknaden har förbättrats betydligt där arbetslösheten föll mer än väntat i maj (från 4,6 till 3,9%, se bilden). Bristen på arbetskraft har ökat, främst inom byggsektorn, där företag inom alla sektorer varit tvungna att nyanställa personal. Många industriföretag idag har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande och leveranstider har ökat samtidigt som vinsterna är relativt höga. Möjligheten och behovet att bygga ut kapaciteten finns därför och vi förväntar oss att den höga investeringstakten fortsätter. Riksbanken var mer ”hökaktig” än väntat i deras senaste penningpolitiska rapport. De höjde räntan till 3,50% och signalerade samtidigt att flera räntehöjningar det närmaste året är nödvändiga. Riksbanken förklarade sin omsvängning med en starkare arbetsmarknad, höga löneavtal, en expansiv finanspolitik och dagens höga oljepriser.
Aktier har utvecklats mycket bra sedan 2003. Klimatet för börsen är fortsatt gott med tanke på den starka tillväxten i världen.
Vinstförutsättningarna för företagen är gynnsamma men ökningstakten i vinstkurvan börjar plana ut. Värderingen är på sina håll ansträngd och som placerare bör man bli mer selektiv vid sina aktieköp. Om inflationen stiger mer än vad målet för världens riksbanker är, kommer räntorna att stiga snabbare. Normalt är aktiemarknaden ganska räntekänslig. Skulle t.ex. räntorna stiga med en procentenhet blir en ränteplacering betydligt mer intressant att göra jämfört med idag.
Vi är av den uppfattningen att börsen har mer att ge men takten i uppgången kommer att mattas av och följa vinstutvecklingen. Bolag som är inriktade mot investeringar och konsumtion tror vi har de bästa förutsättningarna. När det gäller ränteplaceringar ska man i huvudsak placera i räntor med kort löptid. När inflationen inte längre utgör något hot och riksbankerna inte behöver höja räntorna är det dags att placera i längre löptider.
Advokaten & Finans | Augusti 2007
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |
