Text:  Hanne Rosenkilde, 
Farmaceut och Audiolog, AudioMas S.L

Mycket få människor tänker på att över 10 procent av den europeiska befolkningen har problem med hörseln – och antalet ökar. Vår bullriga värld har redan satt sina spår

Hörseln är också en fråga om livskvalitet. Dålig hörsel har större konsekvenser än vad de flesta hörande räknar med. En av konsekvenserna är att en person med nedsatt hörsel kan mista en väsentlig del av kontakten med dig och den övriga omvärlden – och därmed upplever en minskning av livskvaliteten.

En person med nedsatt hörsel behöver få ljudet förstärkt i större eller mindre omfattning. Detta sker vanligen med hjälp av en hörapparat.

Hörselnedsättning kan man råka ut för vid alla tidspunkter i livet, vanligast är dock efter 65 års ålder.

Hur många och varför?
Varannan person över 70 år har nedsatt hörsel och 16 procent av den europeiska befolkningen bedöms ha nedsatt, behandlings-krävande hörsel. Endast en liten del av dessa har hörapparat och det beror på att nedsatt hörsel är ett dolt handikapp som inte alltid förstås och därmed accepteras av omgivningen.

Några hörselhämmade har själva svårt att erkänna och acceptera att de inte hör så bra. Det är stor risk för onödiga missförstånd och det kan vara ansträngande och många gånger är det pinsamt att komma på att man svarat fel. Men det finns hjälp att få, hjälp som inte märks.

Nedsatt hörsel kan uppstå på grund av:
•Ålder, som är det vanligaste
•Ärftliga eller medfödda faktorer
•Sjukdom, olycka eller kraftigt oljud
•Okända faktorer

Vilken hörselnedsättning?
Generellt sett finns det två typer av hörselnedsättning: konduktiv och perceptiv. En del människor har en kombination av dessa typer av hörselnedsättningar.

En konduktiv hörselnedsättning beror på att ljuden inte når fram till sinnescellerna i det inre örat. Hörselgången kan vara tilltäppt eller så kan det vara en sjukdom i mellanörat. En konduktiv hörselnedsättning kan för det mesta avhjälpas rätt effektivt: antingen genom att orsaken till nedsättningen tas bort, eller med en hörapparat som förstärker de ljud som annars inte når fram till det inre örat.

Orsaken till en perceptiv nedsättning finns i innerörat eller örats nervsystem. En modern hörapparat är till god hjälp men kan bara till en viss gräns avhjälpa en perceptiv nedsättning. Hörapparaten kan aktivera de sinnesceller som ännu fungerar. Då hörapparaten emellertid inte kan ersätta de saknade sinnescellerna, kommer den perceptiva nedsättningen som regel medföra en försämrad taluppfattning hos den hörselhämmade.

Graden av hörselnedsättning
Omfattningen av ett hörselproblem bedöms vid ett hörselprov där man mäter graden av hörselnedsättningen genom att undersöka vilken styrka olika toner ska ha för att uppfattas.

Vid en hörselundersökning provas örats känsel eller uppfattningsförmåga i området, från de mörka tonerna (250 Hz) till de ljusa tonerna (8000 Hz).

Detta område har störst betydelse för uppfattning av tal. Styrkan mäts i decibel (dB) och ju lägre värde som markeras i hörselprovet, desto större är hörselnedsättningen.

Dessutom undersöks förmågan att urskilja ord från varandra genom att de hörselhämmade repeterar ord från en ordlista. Mängden korrekt repeterade ord (i procent) är ett mått på förmågan till att urskilja ord.

När orsaken och omfattningen av hörselnedsättningen samt förmågan att urskilja ord är undersökt, kan man värdera om en hörapparat kan hjälpa och gemensamt kommer man sedan fram till den bästa hörapparaten.

Fakta om hörsel

Varannan person över 70 år har nedsatt hörsel.

16 procent av den europeiska befolkningen värderas ha nedsatt, behandlingskrävande hörsel.

Endast mellan 0,5 till 5 procent – beroende på land – av dessa får en hörapparat erbjuden i Europa, så det finns ett stort behov att tillgodose.