 | |
När detta skrivs (6 augusti) har vi sedan några veckor upplevt en ökad osäkerhet på aktie- och räntemarknaden. Sedan vändningen efter IT-bubblan har den svenska börsen stigit med hela 160%. I genomsnitt är det en börsuppgång på 24% per år. Räknar vi in årets utveckling, som det ser ut 6 augusti, hamnar snittet istället på 21%. Om vi nu ser hur vinstutvecklingen varit under samma period för de svenska börsföretagen blir den genomsnittliga vinstökningen 22% per år. Är det en slump eller finns det ett samband mellan vinster och börsutveckling? Självfallet finns det ett samband eftersom det är företagens vinster som prissätts i aktiemarknaden.
Privatkonsumtionen ökar i Ryssland, Kina, Indien och Brasilien
Det är här de dåliga bolånen kommer in. I USA stimulerades ekonomin både med sänkta skatter och kraftigt sänkta räntor. Den amerikanska riksbanken, FED, sänkte räntorna till 1% år 2003 och låg kvar på den nivån under drygt ett år. Under perioden då räntorna var låga i USA ökade byggandet kraftigt och huspriserna steg. Hushållen kände sig rika och konsumerade som aldrig förr. Det var lätt att få lån och räntebetalningarna var inga större problem. Byggandet och privatkonsumtionen bidrog till att tillväxten utvecklades på ett mycket gynnsamt sätt i USA. Nästan alla länder har ett exportöverskott på USA. Nu ligger räntan på 5,25% och det ser ut som verkligheten har sprungit ikapp husmarknaden. Hur detta kommer att sluta vet vi tyvärr inte. Vi tror inte att någon kan se helheten. Det mesta i ekonomin har ett samband, det hänger ihop. Det är inte säkert att detta får några större effekter på de finansiella marknaderna. Men sannolikheten har ökat för en tråkigare utveckling. När de amerikanska hushållen måste spara mer och spendera mindre får detta en direkt eller indirekt effekt på många företag. Samtidigt som USA har stimulerat sin ekonomi, vilket skett till priset av ett bytesbalansunderskott och ett kraftigt dollarfall, har det för andra länder gått desto bättre. De folkrika länderna som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien har fått en ordentlig fart i sina ekonomier. Det är inte bara export och råvaror som bidragit till framgångarna utan även privatkonsumtionen i dessa länder ökar mycket snabbt. Frågan är om dessa länders tillväxt kan kompensera för det eventuella bortfall som kan komma från USA.
Riskfria placeringar
Bra tillväxt har gett bra vinster för företagen. De bättre vinsterna har givit högre aktiekurser men också lägre kreditspeadar (ränteskillnad mellan en ränteplacering i en företagsobligation och en statsobligation). Det innebär att företagen har kunnat låna billigare, mycket tack vare den goda världsekonomin men också tack vare företagsinterna åtgärder. Riskerna har minskat och placerarna har varit beredda att öka sina risker för att uppnå en högre avkastning. Under de senaste veckorna har ränteskillnaden mellan den riskfria räntan och vissa företagsobligationer stigit med över 100 räntepunkter (se bilden). Det är nu som investerare vill minska sina risker och börja söka efter riskfria placeringar. Efterfrågan på statsobligationer ökar, priset på obligationen stiger och räntan på obligationen faller. I detta klimat faller aktier, speciellt de som på något sätt förknippas med husmarknaden och som i framtiden kan smittas av de dåliga huslånen i USA.
Framtiden
Vad tror vi då om framtiden? Vinstprognoserna för börsföretagen ligger på en ökning runt 11%. Då värderingen av börserna börjar bli normalvärderade tror vi inte börsen kommer att gå så mycket mer än vinstökningstakten.
Osäkerheten om vart ekonomin tar vägen efter den ökade osäkerheten kring bolånen i USA, är en annan faktor som påverkat investerare när de reducerat riskerna i sina portföljer. En hel del bolag har kommit med bra rapporter under samma period som börsen dykt nedåt. Dessa bolag torde gå bra när oron avtar. Ett sådant bolag är t.ex. Nokia, ett annat är ABB.
Text: Tomas Ljungkvist
Senior Asset Manager
Swedbank S.A.
www.swedbank.lu
 Tomas Ljungkvist |
Advokaten & Finans | September 2007
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |
