![]() Bo Rosenkilde | |
Text: Bo Rosenkilde,
Specialistläkare i kirurgi
Anatomi/fakta
Bröstets uppbyggnad kan jämföras med ett hjul, där det ligger körtelväv från hjulets periferi, in mot centrum. Körtlarnas utförsgångar samlas i större och större gemensamma gångar och mynnar till sist ut på olika ställen i bröstvårtan. Dessa körtlar används som bekant bara under vissa perioder i en kvinnas liv och ligger inlindade i en varierande mängd fettvävnad.
När vi talar om bröstcancer, talar vi om en cancerutveckling i nämnda körtlar och deras utförsgångar. Cancer som uppstår i utförsgångarna, har en tendens att blöda, så blod från bröstvårtan är absolut ett varningstecken. Mer anonymt utvecklar sig cancern i själva körtlarna. Det finns sällan andra tecken än den fruktade ”knutan”.
En knuta i bröstet kan vara cancer, men behöver absolut inte vara det. Det förhåller sig nämligen så att körtelvävnaderna påverkas av de kvinnliga könshormonerna. Därför växer de vid menstruationen, och de växer olika vilket kan kännas som en knuta. Slutligen kan det utvecklas cystor (vätskefyllda knutor) som varierar mycket i storlek och placering. Sist men inte minst är bröstkörtlarnas konsistens mycket olika, från kvinna till kvinna och några kvinnor har mycket ”gryniga” körtlar. Det kan därför vara mycket svårt att säga något om huruvida en knuta är elak- eller godartad.
Undersökningar
På grund av ovan nämnda variationer av bröstets konsistens, är självundersökning den absolut viktigaste undersökningen. Pga. de beskrivna hormonella påverkningarna skall den göras under första veckan efter att menstruationen upphört. Man ska uppmärksamma ”nya knutor” och se hur de utvecklar sig under den närmaste tiden. Få den kontrollerad av en erfaren kirurg, eventuellt borttagen. Kirurgen kan kanske utesluta cancern genom att ultraljudsscanna knutan, speciellt om det är fråga om en cysta. Vid misstanke om en knuta kan ultraljudet dessutom vägleda om hur en eventuell biopsi skall göras. Om det finns en knuta, ska den tas ut och undersökas under mikroskop!
Mammografi är en utmärkt undersökning, men säger i sig själv inte något om huruvida en knuta är elak- eller godartad. Det kan bara ses under mikroskopet. Om man har upptäckt en knuta, blir man därför inte klokare av en mammografi. Mammografin är därför bra för de mycket små knutorna (som inte märks) eller områden där man misstänker att det finns en knuta utan att vara helt säker. Mammografi har därför också införts som screening i vissa städer i världen, med tanken att det är viktigt att upptäcka cancern så tidigt som möjligt. Detta verkar ju logiskt, men de lärda tvistar fortfarande om, huruvida det kan räddas fler liv genom införandet av rutinmässig mammografiscreening. Cancern kan upptäckas tidigare men om det betyder något för överlevnaden vet vi inte. Med andra ord: är tidsfaktorn den viktigaste?
![]() Självundersökning är den absolut viktigaste undersökningen |
Hälsa & Skönhet | September 2007
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |











