![]() Äldsta hästen är svenska | |
Text/foto: Morgan Skantz
Uppe i dalen
Nu ska vi besöka paradiset, Nilssons Paradis, som ligger i en dal högt uppe i Casaresbergen. Dalen, som heter La Acedía, är inte svår att hitta, även om vägen dit är både krokig, smal och guppig.
Den andra halvan av Nilssons, heter Paul. När jag parkerat bilen på infarten, möts jag inte av paret utan av fyra mycket glada hundar, två svarta spanska vattenhundar och två brunvita Jack Russel. Efter en stund dyker Helen och Paul upp.
Unga och yrkesverksamma
Välkommen till vårt enkla lilla paradis, säger Helen med ett leende.
För mitt inre tänker jag, att det numera finns så här unga yrkesverksamma människor på kusten. Så har det sannerligen inte alltid varit… Men innan jag hinner avsluta mina egna tankar om hur det här unga paret förmodligen träffades för inte så länge sedan och nu förverkligat drömmen om att flytta till solen för att hitta paradiset, ansluter sig en snygg blond tjej till sällskapet.
Hej, Sofi heter jag, säger hon, och det visar sig att hon är Helen och Pauls 27-åriga dotter på tillfälligt besök. Där sprack alltså min teori om det nyförälskade paret, som nyligen träffats …
Gudomliga fikon
Det visar sig istället att Helen och Paul faktiskt varit tillsammans ända sedan tonåren.
– Ja, vi har varit ett par sedan Paul var 19 och jag 16, berättar Helen samtidigt som vi förflyttar oss till en av uteplatserna där hon bjuder på ett svalkande glas vitt vin från Rueda.
Till detta bjuds jag på gudomligt (vad annars i paradiset?) goda fikon från egen odling. Fikonen har hon dessutom piffat till med kastanje-honung och havssaltad färsk chilipasta med lime. Utsökt gott!
Värmen i Emiraten
Helen och Paul har bott på kusten sedan slutet av 90-talet. Paul är tandtekniker, något han för övrigt bestämde sig för att bli redan som 15-åring. Och på den vägen är det, numera som delägare i ett dentallabb i Estepona. Helen har tidigare också arbetat inom branschen. Bland annat jobbade paret tillsammans under fem år i Förenade Arabemiraten.
Vi trivdes alldeles utmärkt med solen och värmen i Emiraten och hade det inte blivit Spanien så hade vi nog vänt tillbaka dit, berättar Paul. Men nu är det Spanien som gäller, vi har hittat vårt paradis.
Sorgebarnet i La Cala
Under de första åren på den spanska solkusten bodde familjen i Fuengirola. Dottern Sofi läste spanska på universitetet i Málaga medan sonen Christoffer gick i gymnasiet på Svenska Skolan. Men att stanna kvar i Fuengirola in-gick aldrig i familjen Nilssons planer. Efter återflytten till Sverige från åren i Emiraten etablerade sig Helen som välkänd hund- och hästuppfödare på gården de skaffat i Höllviken utanför Malmö och skulle återuppta sin verksamhet i Spanien. Därför började familjen leta efter en tomt uppe i bergen. Ganska snart hittade de den perfekta marken, 10.000 kvadratmeter, uppe i La Cala. För motsvarande två miljoner svenska kronor blev tomten deras och nu skulle det börja byggas. Det var bara ett krux; det saknades godkänd byggplan. Så något bygge blev det aldrig och än i dag, sju år senare, ligger de två miljoner kronorna bundna i marken som Paul kallar ”Vårt Sorgebarn i La Cala”.
Pura Raza Española
Istället hamnade familjen i Casaresbergen där de numera har sitt drömställe. På stället, som egentligen heter Finca Quinto Pino (Femte Tallen), har Helen sju hästar.
Äldst i hagen är en svenska, ett blont svenskt halvblod som blivit 19 år, fått sex avkommor i Spanien och som ska pensioneras till hösten. Fyraåriga hingsten Capouchino (jo, det ska stavas så eftersom han är avkomma till Lou) har Helen nyss börjat rida och hon har redan stora förhoppningar om den här hästen. Han kan mycket väl bli Spaniens nästa dressyr-stjärna, konstaterar hon sakligt.
Två vackra svarta ston av rasen Pura Raza Española, PRE bland hästfolk, ingår också i stallet. De här hästarna är svarta som föl, men blir gråspräckliga som vuxna. Aha, Andalusier, säger jag men blir korrigerad av Helen som berättar att en Andalusier egentligen kan vara av vilken ras som helst, bara den kommer från Andalusien. PRE handlar istället, som namnet anger, om renrasiga spanska hästar. En av Helens tvååriga PRE-hingstar tillbringar för övrigt sommaren i Sverige där han går på hingstbete, som det heter bland hästfolk när en avelshingst får semester.
Många bollar i luften
När inte Helen sköter om sina egna hästar är hon på resande fot i Spanien och talar ofta i mobiltelefonen. Genom sina många kontakter bland hästfolk både i Sverige och Spanien har hon blivit en flitigt anlitad förmedlare av spanska hästar till svenska köpare och vice versa. Helens specialitet är att hitta presumtiva tävlingshästar och då främst dressyr- och hopphästar.
Som hunduppfödare har Helen goda meriter från Sverige där hon framför allt sysslade med Welsh Terrier och Storpudel. Alltså raser som faktiskt inte så lite påminner om de raser hon numera sysslar med i Spanien, Jack Russel och Perro de Agua Español, Spansk Vattenhund.
Jack Russeltjejerna heter Babbel och Alma medan de spanska tjejerna lystrar till namnen Magda och Ilda.
Europeiskt rehabiliteringscenter
Helen Nilsson kommer framöver förmodligen att definitivt placera Casares på den europeiska hästkartan när hon fått förverkliga sitt senaste drömprojekt. Det handlar om ett ultramodernt rehabiliteringscenter för hästar. Med spa och andra moderna hjälpmedel ska skadade eller nyopererade hästar få de bästa tänkbara möjligheterna till rehabilitering. En tomt på 30.000 kvadratmeter finns redan i området och ärendet ligger hos Casares kommunledning. Helen har jobbat med projektet i drygt ett halvår och hennes rådgivare menar nu att utsikterna för att det hela ska bli verklighet är mycket goda.
Sorgebarnet, snart ett minne blott
I dagarna har det blivit klart med ett godkännande av stadsplanen för det område i La Cala där familjen Nilsson har sitt ”sorgebarn”. Tomten, som ligger alldeles intill den nya banan på La Cala Golf, kommer därför snart att kunna säljas och då säkert till ett betydligt högre pris än de två miljoner som familjen haft bundna i snart sju år. Den krokiga vägen till Nilssons Paradis blev plötsligt riktigt rak!

| Pura Raza Española, PRE bland hästfolk. De här hästarna är svarta som föl, men blir gråspräckliga som vuxna. Aha, Andalusier, säger jag men blir korrigerad av Helen som berättar att en Andalusier egentligen kan vara av vilken ras som helst, bara den kommer från Andalusien. PRE handlar istället, som namnet anger, om renrasiga spanska hästar. |
![]() Nilssons på pation |
Profiler | September 2007
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |












