Centralbankerna går åt olika håll

Världens riksbanker sätts på prov dessa dagar. De ska inte bara titta på läget för ekonomin just nu utan de måste också se vilka risker och möjligheter som finns för ekonomin i framtiden. Eftersom inte alla riksbanker har samma mål kan man komma till olika slutsatser avseende om räntan ska höjas, sänkas eller ligga stilla. Den svenska riksbanken höjde sin styrränta med 0,25% i september (se bilden) och de var till och med beredda att höja mer med tanke på den starka ekonomi som Sverige befinner sig i. Arbetslösheten är den lägsta på många år, konsumtionen blomstrar och huspriserna stiger. 

Riksbanken ser på sikt ett inflationshot och kommer därför att fortsätta att höja senare i år men en viss risk ser ändå riksbanken i vad som kan hända i USA. Den europeiska centralbanken, ECB, hade tidigare förberett marknaden på en höjning av räntan. Men vid sitt möte i september sköt de räntehöjningen på fram-tiden på grund av de mer osäkra utsikterna för USA:s ekonomi. Europa är, liksom Sverige, också inne i en positiv ekonomisk trend och arbetslösheten har fallit kraftigt i de flesta länder inom EMU-blocket. Företagen ökar sitt kapacitetsutnyttjande och vinsterna stiger. Fortfarande finns det lediga resurser i ekonomin vilket gör att inflationshotet inte är akut. 


Bolånekrisen i USA
Det stora hotet just nu är bolånekrisen i USA. Hotbilder mot de finansiella marknaderna är inte ovanliga. Fokus brukar ligga på ett problem åt gången. Efter en tids uppgång kommer rekyler vilket är helt i sin ordning. Alla blir påminda om att det är förenat med risker om man vill nå en hög avkastning. Med facit i hand framstår dessa rekyler oftast bara som ett hack i kurvan.
Uppgången i aktiemarknaderna sedan 2003 har från tid till annan ”störts” av kortare nedgångsperioder. Ibland har dessa orsakats av en kraftig nedgång av USD och andra gånger av ett snabbt stigande oljepris. I februari/mars i år föll den kinesiska börsen med 9% på en enda dag, vilket fick världens börser att falla. 

I förra numret av En Sueco beskrev jag något om bolånekrisen i USA. Det är lätt att bygga ett negativt scenario kring ämnet. I ett land där fastighetspriser stigit kraftigt under en längre period samtidigt som nybyggnationen gått åt samma håll finns det risker för att priserna plötsligt vänder åt andra hållet. När man känner sig rik sparar man mindre och konsumerar desto mer. Mycket talar för att vi får se ett ökat sparande från de amerikanska hushållen för att möta de högre räntekostnaderna för huslånen.
Visserligen kommer FED (amerikanska centralbanken) med mycket stor sannolikhet att sänka räntorna den 18 september. Effekterna av en räntesänkning brukar normalt ta upp till ett halvår innan det slår igenom i ekonomin. Under den senaste månaden har investerare flytt från risk till riskfria placeringar. Obligationsräntorna har fallit mycket kraftigt på kort tid då placerare köpt till allt högre priser. Riksbanker har ökat likviditeten i räntemarkanden för att möta den ökade efterfrågan. Börsuppgången i Sverige är helt bortsopad. Frågan är därför berättigad, är detta en i raden av rekyler eller är det början på en ny negativ trend? 

Eftersom riksbankerna har reagerat som de gjort är det inte bara en rekyl. De ser med största allvar på det uppkomna problemet men är lika osäkra som alla andra hur allvarligt detta kan bli. Det finns en sannolikhet för att detta blåser förbi liksom för att det kan bli en recession i USA. Hur som helst har den relativa värderingen blivit låg på aktiemarknaden. Om krisen inte blir värre kan vi konstatera att det är köpläge på börsen. Den riskvillige köper, den försiktige väntar. Vi väntar och ser… 

Mera: Ökad osäkerhet på aktie- och räntemarknaden

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän