 | |
Text: Tina Julsgaard
Det spanska samhället är fort-farande uppbyggt kring familjen som den viktigaste faktorn inom det sociala systemet och landet har ännu inte fallit offer för en institutionaliseringsprocess i samma grad som i Sverige.
Denna månad, ska vi titta närmare på hur det är att bli gammal i Spanien. För vem vill inte ha en ålderdom under den evigt blå himlen? Men det ska många övervägningar till, innan man bestämmer sig för vad man ska göra den dag man inte längre klarar sig själv. Har man som svensk rätt till en plats på ett spanskt vårdhem och har man över huvudtaget lust till det?
Finns det privata vårdhem? Är hemhjälpen uppfunnen i Spanien?
Familjens ansvar
Att det spanska samhället fortfarande är uppbyggt kring familjen som den viktigaste faktorn inom det sociala systemet har naturligtvis båda sina positiva och negativa sidor. Det är tryggt för den enskilde att veta att det alltid finns hjälp att få inom familjen. Det kommer till uttryck genom att barn, i regel, blir boendes hemma tills de gifter sig och när föräldrarna blir äldre är det barnen som tar på sig ansvaret att passa och sköta om dem. En roll, som samhället har tagit över i Sverige. Det problematiska med familjens stora ansvar är att antalet äldre ökar och att där det tidigare fanns tre eller fyra barn till att ta hand om de äldre, kommer det i framtiden kanske bara att finnas ett, eller högst, två barn.
Dessutom har den spanska kvinnan blivit mer synlig på arbetsmarknaden varför det är svårare att axla det traditionella ansvaret för de äldre inom familjen.
Man kommer helt säkert att i Spanien - inom en överskådlig framtid - uppleva en ändring av struktureringen, där den familjära vården helt enkelt kommer att bli avlöst av den professionella. Det är få spanjorer som vill sluta sina dagar på ett vårdhem och det hänger naturligtvis samman med att de äldre i Spanien idag har vuxit upp med traditionen att det är barnen som ska ta hand om dem. Men som sagt, efter hand har samhällets utveckling här i Spanien börjat slå undan benen på de annars stolta familjevärderingarna. I varje fall har man som svensk svårt att sätta sig in i att en modern familj i Madrid i en flott takvåning, har sin mor- eller farmor boende hos sig. Dock är det viktigt att komma ihåg att de unga spanjorerna fortfarande har en tendens att inte flytta så långt bort från föräldrarna, om inte jobbet tvingar dem till det.
Men det är nog precis det vi kommer att uppleva framöver, att den unge spanjoren blir mer och mer rörlig och mer och mer självständig; utvecklingen mot ett modernare samhälle kräver det helt enkelt.
Vårdhem i Spanien
Vårdhemstraditionen är inte lång i Spanien. Eftersom det ju inte funnits något riktigt behov hittills, är antalet vårdhemsplatser idag minimalt. Det kostar från cirka 900 euro i månaden att ha en äldre person boende på ett vårdhem med allt vad det innebär; mat, personal och vård. Man ska ansöka om plats och kommunen tar, mot bakgrund av den äldre personens behov, ställning till ansökan. Det tas hänsyn till hälsotillstånd, ekonomi och familjesituation.
Det är ofta långa väntelistor till vårdhemmen och många ser sig därför tvungna att först ta en privat plats och själv betala hela beloppet per månad. Avgiften till de privata vårdhemmen varierar dock mycket beroende på hur mycket det enskilda hemmet erbjuder i fråga om service.
Ofta kan de privata hemmen vara sämre än de offentliga, då de bara behöver uppfylla minimikraven. De enklaste privata vårdhemmen är naturligtvis inte så dyra och kan således vara en lösning för de äldre som väntar på en offentlig plats. Det finns även en del privata vårdhem som erbjuder lyx och hög service. Vårdhemmen här har normalt inte över 100 patienter och kraven säger att det skall finnas en person ur personalen till fyra patienter. Rummen är vanligtvis enkel- eller dubbelrum, det är dock tillåtet med upp till fyrabäddsrum.
Det vanligaste är att dubbelrummen delas av äkta par, men man ser också att två äldre som inte i förväg känner varandra, får dela ett rum. Dessutom är det inte speciellt vanligt att de äldre tar med sig sina egna möbler, utan bor med de få basmöbler som institutionen ställer till förfogande.
Kraven om toalettförhållanden säger att det skall finnas ett badrum till vartannat rum. Därutöver krävs det att vårdhemmet har omkringliggande arealer så att de äldre kan komma ut samt aktiviteter och möjlighet till sjukgymnastiska övningar. Maten ska vara godkänd av en läkare och det tas naturligtvis hänsyn till de äldres olika behov.
Kraven för vårdhemmen garanterar en viss standard, men det som man som svensk nog har svårt att acceptera är att man inte själv kan inreda sitt rum som man vill. Det har dock så smått börjat bli möjligt, men inte alls i den utsträckning som i Sverige.
Avlastning på dagcenter
Det finns flera projekt på gång, då behovet för vårdhemsplatser blivit större och större i dagens moderna Spanien. Det skall därför i framtiden byggas fler vårdhem och ges mer anslag till hemhjälp. Man ser inte på hemhjälp på samma sätt i Spanien som i Sverige, men fenomenet existerar.
Även här ska man ansöka om att få det och om behovet bedöms som tillräckligt stort samt om det inte finns familj i närheten, får man hjälp hemma. Trots att det offentligas roll blir alltmer tydligt i förhållande till vården av den äldre befolkningen, är utbudet fortfarande anpassat till det faktum att de flesta väljer att ha deras föräldrar boende hemma, istället för att skicka dem till ett vårdhem.
Det finns dagcenter för de äldre som bor hos sina barn, för att därmed avlasta barnen. Idag, då även kvinnan arbetar utanför hemmet, betyder dagcentren att de äldre kan få sällskap och bli omhändertagna under dagen, medan deras barn arbetar. Vid dessa dagcenter, som ingår i den offentliga budgeten, erbjuds transport, aktiviteter och mat.
Det finns även institutioner där de äldre kan vara under helger och semestrar, så att familjen inte är alltför låst av sitt vårdansvar. Idén är faktiskt inte så dum och passar det spanska samhället alldeles utmärkt med de starka familjebanden. Det ligger så mycket i den spanska mentaliteten att man inom familjen hjälper varandra och även om det kan vara svårt för en modern spansk familj att ta sig an de äldre, kommer de i de flesta fall att göra det, trots besväret.
Aktivitetscenter - en populär avkoppling
Det finns också en annan typ av dagcenter som kan användas av de äldre som klarar sig själva och som på egen hand kan gå dit och träffa andra. Det är öppet för alla pensionärer som är inskrivna på orten och har lust att träffa andra, äldre människor och få lite sällskap. Det finns olika aktiviteter, bl.a. möjlighet till att spela kort, schack och domino, eller att läsa dagstidningar. Ofta har man danslektioner under dagtid med dans på kvällarna. Det är gratis att vara medlem och även att delta i aktiviteterna är kostnadsfritt. För en billig peng har man möjlighet att äta lunch och/eller middag. Många gånger arrangeras det också utflykter, även de till ett överkomligt pris.
Generellt sett är de äldres villkor här i Spanien bättre än de i Sverige. Mycket beroende på vädret, då de äldre mycket oftare kommer ut. I de små byarna runtom i landet hör det till gatubilden att de äldre sitter utanför ytterdörren och följer med i det som händer samt pratar med förbipasserande. Barerna har också en social funktion som mötesplats och då det finns många av dem, är det aldrig långt till stamstället. I Sverige är man mer isolerad som gammal, för vart ska man ta vägen, om nu vädret över huvudtaget tillåter och man har lust att ta sig ut. Många har svårt att få tiden att gå och sitter ofta ensamma hemma.
Rätt till vårdplats
Och det är precis vädret som är grunden till att många svenska pensionärer, bosatta på Costa del Sol, kan tänka sig att leva resten av sitt liv här. Som utländsk pensionär har man samma rättigheter som en spansk pensionär, dvs., man har rätt till en vårdplats på ett hem. Men det är nog inte många svenskar som skulle välja detta alternativ, då förhållandena på ett spanskt vårdhem uppfattas som ganska annorlunda mot i Sverige. Dessutom utgör språket i många fall ett hinder.
Som svensk pensionär i Sydspanien är det naturligt att det dyker upp en rad frågor beträffande vad man ska göra den dag då man inte längre klarar sig själv. De möjligheter som nog de flesta funderar på är att antingen åka tillbaka till Sverige eller välja ett privat vårdhem. Det är självklart en bra idé att tala med familjen samt undersöka alla de möjligheter man har. Och varför inte besöka några ställen, så att man vet hur förhållandena är. Ett alternativ kan ju också vara att anställa en vårdare i hemmet, om möjligheten finns.
Det man dock ska vara mycket uppmärksam på är att privata institutioner inte är liktydigt med kvalitet och högre servicenivå. Som vi tidigare nämnt, ställs det lägre krav på de privata vårdhemmen för att de ska kunna öppna och därför kan standarden vara sämre. Naturligtvis beror kvaliteten på priset, då de ofrånkomligen hänger samman. Dessutom ska man inte heller glömma att det inom den privata sektorn är en affärsverksamhet och att det offentliga systemet är baserat på att tillfredsställa ett behov.
På hemsidan www.exporesidencias.com finns ett register över olika hem/center som finns i hela landet med information om bl.a. service och priser.
Tema & Debatt | November 2007
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |
