Text: Anna Karin Billquist
Själv är jag julfantast och vill gärna ha jul i två månader. Här är det inte så svårt att lyckas med det: slår man ihop spanska och svenska traditioner blir den mörkaste månaden en ständig fest! Visserligen känns det överdrivet när butikerna fylls med julgranskulor redan i oktober, men vid första advent är det härligt mörkt om kvällarna. Det är såhär års man gärna vill gå kvällspromenader och smyg-titta på alla ljusstakar och julstjärnor i villornas fönster... om man har turen att befinna sig i Sverige, vill säga. I min by drar man ner persiennerna, och inte finns det några fönsterkarmar att ställa adventsljusstaken på heller. Istället tänder jag min blinkande plastgran och sprejar spegeln i vardagsrummet med konstgjord snö.
Blinkande lampor och tomtar på balkongen
Utomhusbelysningen i Spanien är inte heller direkt mysig. I bästa fall är det festligt, i värsta fall pråligt. Men ljust blir det! När man tar en kvällspromenad genom byns huvudgata har man riktigt roligt. Vid infarten ligger ett lägenhetskomplex som varje jul ser ut som en landsvägsbordell - alla balkongerna är dekorerade med blinkande lampor i grälla färger, t.o.m. taket har ljusslingor. När man går vidare stannar man till med jämna mellanrum: utanför var och varannan balkong hänger en klättrande tomte i naturlig storlek. Det förvånar mig att ingen inbrottstjuv har stulit denna utmärkta idé. De hade ju bara kunnat klä sig i rött, slänga en säck över axeln och ingen hade protesterat när de klättrade uppför balkongerna under natten.
Julstämning på Calle Larios
I Málaga centrum är belysningen däremot underbart vacker, särskilt sedan Calle Larios blivit gågata och man verkligen kan njuta av dekorerade skyltfönster och barnkörer som sjunger och spelar julmusik. Något annat jag uppskattar är Paseo del Parque, med sina små stånd där man säljer fantasifulla figurer till julkrubborna. Julafton i Spanien är annars inte så stämningsfull – här är det mer en glad fest med tamburiner, sång och whisky i glasen. Ingen tassar upp på julaftons morgon för att tända ljus och göra risgrynsgröt. Man går till kontoret som en vanlig dag, och tar ett glas likör med kollegorna på någon bar vid lunchtid, för att sedan gå hem och förbereda middagen i lugn och ro. I en spansk familj börjar inte julmiddagen förrän vid tiotiden, och efter den tar den riktiga festen vid. Vid tvåtiden brukar barnen somna i hörnen, medan tonåringarna ger sig iväg till något diskotek och de vuxna avrundar med att titta på TV, knäcka nötter och spela spel fram till morgontimmarna.
Före eller efter Kalle Anka?
Numera föredrar jag att fira jul i Sverige med julskinka, tomte och julklappar. Men efter många år i Spanien vill jag gärna pigga upp den lite, och försöker smuggla med en tamburin eller två bland julklapparna i resväskan. Vi blandar gärna Gläns över sjö och strand med lite rivigare, spanska julsånger. Något jag reagerar lite över är att Kalle Anka har en självklar plats bland jultraditionerna. Hela familjens firande verkar planeras efter några tecknade filmer på TV. "Ska vi ta julklappsutdelningen före eller efter Kalle?" "Glöggen före?"
Åter i Spanien
Nyårsfyrverkerierna ser jag också gärna i Sverige, men sedan ger vi oss av i god tid för att hinna se La Cabalgata de Los Reyes på trettondagsafton och ge barnen paket igen dagen efter. Att vara barn och få julklappar på två olika dagar måste vara en stor fördel! Om man sedan vill kan man ju avrunda julen med typisk svensk julgransplundring vid tjugondag knut. Den neonblinkande plastgranen är kanske inte särskilt stämningsfull – men den barrar i alla fall inte!
Kultur | December 2007
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |
