Spanien vinner mest

13

 Text: Michael Jepsen

Regeringsledarna från EU:s 27 medlemsländer skriver 13 december under reformfördraget, som ska göra EU mer effektivt och handlingskraftigt. Kritikerna kallar fördraget en halvhjärtad kompromisslösning, men de förhållandevis mjuka ändringarna gör att medlemsländerna kan slippa att rösta om fördraget. Därmed riskerar EU inte ett nytt nederlag som för två år sedan.

Det var en nöjd José Luis Rodríguez Zapatero, som natten till 19 oktober kunde skåla i portugisisk cava, tillsammans med de övriga EU-ländernas ledare. I Lissabon enades Spaniens regeringsledare och hans europeiska kollegor om att skriva under på EU:s reformfördrag den 13 december.
”En turbulent tid med hänsyn till Europas framtid har vi nu lagt bakom oss. Nu har vi ett förenat och förstärkt scenario”, sa José Luis Rodríguez Zapatero. 

Medan PSOE-ledaren njöt av ett glas med portugisiska bubblor och den goda stämningen, utnyttjade han ledigheten till att skicka en liten hälsning till oppositionspartiet Partido Popular.
” I Nice var vi det land som förlorade mest. I Lissabon är vi landet, som vinner mest”, sade Zapatero med hänvisning till de 54 platser, som Spanien nu får, mot de 50 som hans föregångare som regeringsledare, PP:s José María Aznar, förhandlade sig till år 2000 i Nice. 


Otympligt lapptäcke
Det nya reformfördraget är EU:s försök att utrusta sig själv med ett mer strömlinjeformat och effektivt fördrag, som tar hänsyn till att unionen nu räknar med hela 27 nationer. Skeptiker menar att reformfördraget är för vagt och oambitiöst - att det är ett lapptäcke av kompromisser som ingåtts för att alla länder ska kunna acceptera fördraget. Förklaringen är att det varit en nödvändig kompromiss för att undgå fiaskot för två år sedan, då både fransmännen och holländarna röstade nej till fördraget.
Sedan har EU haft en tankepaus för att undvika ett liknande nederlag och denna gång är Irland antagligen det enda av de 27 länderna som ska rösta om fördraget. Det sker troligtvis i maj nästa år. 

Alla andra länder ser ut att vilja bekräfta fördraget genom deras parlament istället för att ta chansen med en folkomröstning, där ett nej kan bromsa hela processen, så som för två år sedan.
Men först ska regeringsledarna för de 27 medlemsländerna skriva under reformfördraget den 13 december i år. Därefter ska varje enskilt land bekräfta det och om allt går som planerat, träder det nya fördraget i kraft från år 2009. 


Hans höghet
Generellt är det så att EU:s lag står över de enskilda ländernas lagar, men det nya reform-fördraget innebär inte någon klar formulering om denna, rätt avgörande punkt. Det är ett viktigt exempel på att det är ganska vagt formulerat.
Fördraget ger dessutom medlemsländerna möjlighet att ställa sig utanför samarbetet vad gäller polis- och kriminallagstiftning. 

EU skall fortsatt ha en president och en EU-utrikesminister, som dock ska betungas med den lustiga titeln Unionens Höga Representant för Utrikes- och Säkerhetspolitik. Hans höghet blir också vice ordförande för EU-kommissionen. EU-toppmötena leds av en ordförande som sitter under en period på två och ett halvt år. Från 2014 minskas antalet EU-kommissionärer, från 27 till 15, så de små länderna kan inte längre vara säkra på att ha en EU-kommissionär. Tjänsterna roterar istället mellan länderna.
EU-medborgare kan tvinga EU-kommissionen att framföra ett lagförslag. Det krävs dock att minst 1 miljon EU-medborgare skriver under på ett tillkännagivande.

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän