Olaf Medina M. Hellgren

I Sverige liksom i Spanien finns det särskilda bestämmelser i lagen om efterlevande makes arvsrätt. Trots att jag redan i tidigare upplagor berörd frågan, kan det vara intressant att återkomma till ämnet och att mer ingående titta på vad lagen säger


TEXT: Advokat Olaf Medina M. Hellgren 
spansk advokat, medlem av Málagas Advokatsamfund, Wallin & Partners

Enligt spansk lag prövas rätt till arv enligt lagen i det land där den avlidne var medborgare per dödsdagen. Detta gäller oavsett den avlidnes hemvist och regeln avser all den avlidnes lösa och fasta egendom.
Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång och något mål om äktenskapsskillnad inte pågick, föreskriver den svenska lagen att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Detta kallas för den efterlevande makens arvsrätt.
Friförfoganderätt innebär att den efterlevande maken har rätt att fritt disponera över kvarlåtenskapen, dock med den begränsningen att han/hon inte får förfoga över testamenterad egendom.
Vad den efterlevande maken erhållit vid bodelning som föregick arvskiftet, liksom dennes enskilda egendom som inte in-gick i bodelningen, behåller han/hon dock med full äganderätt, d.v.s. utan begränsning av något slag.
Om makarna hade gemensamma bröstarvingar (barn till båda makar), föreskriver lagen att bröstarvingen måste vänta tills även den andra maken dör innan han/hon kan få ut sitt arv. Detta gäller även bröstarvingens rätt till sin laglott. Laglott är den del av arvet som testatorn inte kan testamentera bort, utan som måste gå till barnen.

Bröstarvingar
Men, bröstarvingar till endast den avlidne, d.v.s. barn som inte också är den efterlevandes (s.k. särkullbarn), har däremot en lagstadgad rätt att direkt få ut sin arvslott (alternativt laglott om testamente har inskränkt arvsrätten) och denna rätt är inte möjlig att testamentera bort. Detta betyder även att om den avlidne endast hade särkullbarn och inte upprättat testamente som inskränker särkullbarnets arvsrätt, bortfaller den efterlevande makens arvsrätt. Den efterlevande maken saknar då arvsrätt och särkullbarnen delar på hela kvarlåtenskapen i enlighet med den legala arvsordningen i lika delar (Ärvdabalken 2:1: ”Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar)”).
Om arvlåtaren upprättat ett testamente som säger att efterlevande make inte ska ärva alls, gäller detta före lagregeln. Den efterlevande makens arvsrätt saknar alltså laglottskydd. De arvingar som fått lov att vänta på sitt arv p.g.a. den efterlevande makens arvsrätt får ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider. Egendomsmassan kan ha vuxit eller sjunkit under tiden och detta kan förstås påverka hur mycket barnen då får ut.

Särkullbarns rätt?
Som jag tidigare nämnt har särkullbarn bl.a. rätt att få ut sitt arv direkt när deras förälder avlidit och behöver inte vänta på att den efterlevande maken ska av-lida.
Det finns dock risk att särkullbarnet går miste om hela sin arvsrätt trots lagreglerna.
För det första kan det hända att föräldern till särkullbarnet skrivit ett testamente som gör särkullbarnet arvlöst. Detta är naturligtvis otillåtet enligt lag, men om inte särkullbarnet klandrar testamentet inom rätt tid, går han eller hon miste om sitt arv.
För det andra finns det inga garantier för att särkullbarnet informeras om sina rättigheter.


«Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar)»
Ärvdabalken 2:1

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän