Jesús Sánchez Molero

Vi får ofta höra om hur vi svenskar har det här i Spanien, men hur är det att vara spanjor i Sverige? En Sueco har talat med Jesús Sánchez Molero från Málaga, som bodde i Stockholm under det glada 80-talet. Jesús berättar här om hur det var för honom att komma som spanjor till Sverige och vad han tyckte var det bästa, sämsta och mest annorlunda med vårt avlånga land i norr

Text: Annica Sundström Foto: Magnus Lundstedt | Jesús Sánchez Molero

Vi träffar Jesús på hans restaurang Asako, som ligger ett stenkast från Plaza de la Merced i Málaga. Restaurangen, som bjuder på medelhavsmat med en asiatisk touch och sushi, är smakfullt inredd i stilren, nästan skandinavisk stil. ”Mycket av min inspiration har jag hämtat från Restaurang East i Stockholm”, förklarar Jesús glatt och tillägger att han är imponerad av det faktum att allt i Sverige har design. Även de vardagliga sakerna.

Jesús reste till Sverige på våren år 1986 och kom att stanna där i hela fem år. ”Jag tycker mycket om att resa och befann mig i Berlin när jag kom på tanken att hälsa på en gammal flamma i Sverige. Jag hade knappt ett öre på fickan när jag steg på tåget till Stockholm, men jag hade bestämt mig – jag skulle dit,” berättar Jesús entusiastiskt. ”När jag väl kom fram till gränsen ville de svenska myndigheterna inte släppa in mig i landet, eftersom jag bara hade runt 200 tyska mark med mig. Jag förklarade att jag skulle till Stockholm för att hälsa på mitt livs kärlek och gav dem en papperslapp med ett litet ditklottrat hjärta samt flickans namn och adress. Efter många om och men fick polisen tag på hennes telefonnummer och ringde för att fråga om hon kände mig. Hon förklarade då att hon väntade på mig och insisterade helt enkelt på att jag skulle släppas in. Och med det satte polisen mig i en polisbil och med blåljusen på eskorterades jag tillbaka till tåget igen. Jag kommer ihåg det så väl. Min första dag i Sverige. Det var den 14 april och det var snö ute.”

Vad visste du om Sverige innan du åkte dit?
Jag visste att Olof Palme var statsminister och att det var ett bra samhälle där livskvaliteten var hög. Och att svenskarna generellt sett var mycket beresta.

Hur var det att komma till Sverige?
Jag kände mig som hemma direkt. Det var lätt att komma in i allt eftersom alla, liksom jag, pratade engelska. Ja, till och med barnen kunde engelska, vilket förvånade mig lite.

Vad gjorde du i Sverige?
När jag först kom dit fick jag studera svenska och lära mig om det svenska samhället. Vi immigranter fick till och med gå ut i skogen för att lära oss om svampar och sånt. Det enda som utbildningen inte gick in på var politik och religion pga. att vi som gick på kursen kom från så många olika länder och religioner. Eftersom jag är utbildad advokat ville jag, när jag hade lärt mig svenska, fortsätta studera för att kunna praktisera i Sverige men så blev det dock inte. I Sverige är folk generellt sett välutbildade och man utbildar också alla immigranter i svenska språket, vilket jag fann beundransvärt. I Spanien har vi tyvärr inte utbildning nog till att utbilda våra invandrare.

Berätta om ditt första jobb i Sverige.
Mitt första jobb var att tillaga och sälja tortilla española (spansk omelett) och ensalada rusa (rysk sallad) på en bar. Alla älskade maten och jag lärde mig snart att svenskar gillar vitlök, så jag brukade lägga i lite extra i aiolin som jag serverade till.

Hur var det att jobba i Sverige?
På 80-talet var det lätt att få jobb. Om man bara ville jobba, så fick man jobb helt enkelt. Jag arbetade bland annat som diskare, översättare och DJ. Jag arbetade även som chaufför på Nigerias Ambassad. Jag hade inte bott speciellt länge i Stockholm när jag fick det jobbet och kommer ihåg att jag rev ut massor med kartor ur telefonkatalogen som jag hade med mig i bilen, så att jag kunde hitta till de platser de ville åka.

Hur tycker du att svenska arbetsplatser skiljer sig från spanska?
Arbetsgivare i Sverige litar på sina anställda. Första arbetsdagen kunde man exempelvis få nyckeln till ett kontor eller restaurang för att sedan själv gå dit och till exempel städa. Det var helt fantastiskt, tyckte jag. Det är nästan otänkbart här i Spanien, eftersom man som arbetsgivare skulle vara rädd att lokalen är tömd när man kommer dit nästa dag. Något som också var annorlunda var att lönen alltid sattes in på ett bankkonto, dvs. man fick inte som här, en bunt sedlar i handen.

Fanns det något som du tyckte var underligt när du först kom till Sverige?
Ja, jag var förvånad över att folk inte låste sina bilar när de gick in i en affär, till exempel. I Spanien var jag van vid att man alltid tog med sig bilstereon och allt annat av värde och att man låste ordentligt innan man lämnade bilen. Under min tid i Sverige besökte jag också ett sjukhus – det var det första riktiga sjukhus jag någonsin sett i hela mitt liv. All utrustning var så modern och det var så lungt och tyst där inne. Jag var helt förundrad. Men det är klart, det här var ju på 80-talet. Under mina år i Sverige fick jag också insikt i de problem som kan uppstå när folk har skilda föräldrar. På 80-talet var skilsmässor mycket ovanligt i Spanien (olagligt fram till 1980, red. anm.), vilket gjorde att vi inte hade sådana problem här då. Men tiderna har förändrats och idag är det lika vanligt med skilsmässor här.

Saknade du Spanien under din tid i Sverige?
Ja, ibland. Men jag åkte tillbaka lite då och då. Det jag saknade mest var friheten och livet på gatan. Att gå ut och träffa folk. I Sverige levde man mycket genom telefonen. När arbetsdagen var slut gick man inte alltid ut för att träffas, utan man hade istället en lång lista över alla de vänner man skulle ringa under aftonen. Jag har varit tillbaka till Sverige sedan dess och jag tycker att detta börjar förändras. Det är mer liv på gatorna nu, fler restauranger och fler barer. Jag tror att det beror på att det bor fler utlänningar i Sverige idag.

Svenska högtider, firade du dem?
Jag har nog firat varenda svensk högtid som finns, och jag gillar dem. Men den svenska julen är ingenting för mig. I Spanien är julen fylld av fest medan det i Sverige är en familjehögtid där man är hemma med släkten, äter god mat och tar det lungt. Jag kommer ihåg den första julaftonen jag firade i Sverige och som jag tillbringade genom att rulla mandelmassa tillsammans med min dåvarande svenska flickväns mamma. Det var då jag bestämde mig för att aldrig mer fira jul i Sverige och så blev det också!

Hur skulle du beskriva en typisk svensk?
Svenskar är korrekta och välutbildade. De har respekt för andra och litar på folk. Efter att ha bott i Sverige ett tag kände jag att man blev som dem. Man började lita på människor. Svenskar är också mycket affärsmässiga och lättare att göra business med än spanjorer. Om man exempelvis ringer till en leverantör och bokar något, så vet man att det finns där när man kommer för att hämta det. Här händer det ofta att man ringer och bokar, men när man väl kommer till affären har det man bokat redan sålts till någon annan.

Vad tyckte du om Systembolaget - att man i Sverige inte bara kan gå in i vilken matvaruaffär som helst och köpa en flaska vin?
Jag tyckte det var helt knasigt. Jag menar, det stod ju till och med en vakt där inne bara för att man skulle köpa lite alkohol.

Vad tycker du om svenskarnas sätt att dricka alkohol?
Svenskar dricker inte så ofta, men när de väl dricker vill de dricka upp allt på en gång. Jag brukade säga till dem: ”Lämna lite till imorgon också!” Men när jag själv tog ett glas vin till lunchen sa en del: ”Du är ju alkis!”

Blev du någonsin dåligt bemött som invandrare i Sverige?
Jag kände mig aldrig som en utlänning i Sverige, utan jag kände mig som hemma. Men en dag kom en gammal dam fram till mig i matvaruaffären och gjorde flera rasistiska uttalanden. Det var först då jag förstod att jag, med mitt svarta hår, var annorlunda. Detta fick mig att vilja åka tillbaka till Spanien igen.

Vad tycker du om svensk mat?
Jag provade surströmming en gång. Det var nog den värsta rätt jag någonsin smakat. Och det luktade verkligen illa. Däremot tycker jag mycket om julbord - det får mig att tänka på tapas.

Vad tycker du var det absolut bästa med Sverige?
Människorna och mina vänner. Alla de som jag lärde känna i Sverige var helt underbara, öppna och mycket hjälpsamma.

Vad var det värsta med att bo i Sverige?
Det värsta med Sverige var mörkret. Under vintern var det ju bara ljust ett par timmar per dag. Kylan hade jag ingenting emot, men mörkret. Något som jag tyckte var mycket underligt när jag först kom till Sverige var att alla kände sig tvungna att gå ut när solen tittade fram. Men efter tre år i Sverige började jag förstå dem.

Sist men inte minst, saknar du Sverige?
Ibland, men jag reser faktiskt dit vartannat år. 

Namn: Jesús Sánchez Molero Ålder: 46 år Yrke: Utbildad advokat. Driver idag restaurang Asako samt en bar, Level, i Málaga. Roligaste han någonsin gjort: Att flytta till Sverige under 80-talet. Favoritplats i världen: Málaga Favoritmat: Sushi Favoritdryck: Rödvin Säger om svenskt hembränt: ”Jag har smakat, men det kan man ju bli blind av!”  Trivia: År 1991 flyttade Jesús, full av nya idéer och intryck, tillbaka till Spanien igen. Han startade då Hip Hop bandet ”Los Raperos del Sur”, som till och med spelade in låtar i en svensk studio med hjälp av den svenska gruppen Rob'n'Raz. En av de låtar som Jesús var med och skrev var ”Naturaleza Muerta” som spelades in av gruppen ”Danza Invisible”.  Låten spelas fortfarande mycket under somrarna här i Spanien och kan lite jämföras med Gyllene Tiders ”Sommar- tider”. Jesús medverkade även i musikvideon, som du kan hitta på YouTube.com. Sökord: ”Naturaleza Muerta”

YouTube: ”Naturaleza Muerta” av gruppen ”Danza Invisible”

ASAKO
Jesús restaurang Asako bjuder på spännande medelhavsmat med en asiatisk touch. Här serveras även sushi, och för den som vill finns nu sushi även för avhämtning.
Adress: C/ Carretería 96, 29008 Málaga.
Tlf: (+34) 952 214 060. 
www.restauranteasako.com

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän