Bo Rosenkilde

Många vet att några små öar av celler (de Langerhanska öarna) i bukspottkörteln är ansvariga för insulinproduktionen, och att en sjukdom däri, ger anledning till sockersjuka. Men vad de resterande 99 procenten av organet gör, är det mycket få ”vanliga” patienter som vet 

Text:  Bo Rosenkilde, Specialistläkare i kirurgi

Fakta
Bukspottkörteln ligger djupt inne i magregionen, gömd bakom tarmarna, magsäcken och levern. Så djupt in att den bara skiljs från ryggraden av de stora blodkärlen, huvudpulsådern och vena cava. Det är ett ganska litet och skört organ som alltså ligger väl skyddat, djupt inne i kroppen. Och det är nödvändigt eftersom det bara finns en bukspottkörtel och man inte kan leva utan den. Transportgången från bukspottkörtelns exokrina funktion (se nedanför) mynnar ut i tolvfingertarmen, tillsammans med den stora gallgången. 

Bukspottkörtelns generella funktioner
Bukspottkörteln, som spelar en mycket central roll i upptagandet av födoämnen, har två huvudsakliga funktioner: 

1. Den exokrina funktionen (produktion av ämnen som förs ut ur kroppen)
Här ska man komma ihåg att tarmslemhinnan är en av kroppens väggar - en vägg genom vilken födan tas upp. Födan kan dock bara tas upp om den blir nedbruten i mindre enheter så att den kan komma igenom tarmväggen och in i blodbanan och därmed in i resten av kroppen. Det är till denna nedbrytning av födan till små molekyler som bukspottkörteln spelar en central roll. Således skapar bukspottkörteln en mängd enzymer, som både kan bryta ner de långa kedjorna av socker-
ämnen, äggviteämnen och fett-
ämnen. Ja, på samma sätt som enzymerna i tvättmedel bryter ner diverse fläckar på kläderna.
Ett speciellt enzym från bukspottkörteln är amylas, som kan mätas i blodet om körteln är skadad. Slutligen behövs riktigt mycket bas som neutraliserar magsyran, när denna töms ned i tolvfingertarmen. På ett dygn produceras en hel liter vätska från detta lilla organ. 

2. Den något mer kända endokrina funktionen (hormonproduktionen)
Förutom insulin producerar bukspottkörteln även ett annat hormon, glukagon. Det är ett hormon som i mycket är insulinets motpol. Det suger ut socker ur kroppens depåer, övervägande ur levern och ur musklerna, in i blodbanan (insulin hjälper sockret från blodbanan och in i kroppens celler).
Sjukdom i bukspottkörteln 

Förutom sockersjuka, som är en skada av endast 1/100 av bukspottkörtelns celler, domineras bukspottkörtelns sjukdomar av alkoholframkallad inflammation och av cancer.
Cancer i bukspottkörteln är dess bättre tämligen ovanligt, men desto allvarligare, då största delen av körteln snabbt drabbas. Och symptomen kommer oftast smygande, antingen som smärtor eller gulsot (eftersom cancern stänger av då det fattas utlopp av bukspottkörtelvätska och galla). Gulsot är uppsamlad galla i kroppen. Dessutom gör körtelns läge att det inte finns någon utbuktning eller liknande att känna. Så läkarens allmänna undersökning med handen känner inte överallt och ultraljud är svårt att ta till då det oftast ligger en del luftinnehållande tarm i vägen. Så de dyra CT- och MR scanningarna är oftast de enda, säkra metoderna. 

En längre tids konsumtion av alkohol i stora mängder kan leda till skador i bukspottkörteln, vilket gör riktigt ont och kan i värsta fall förstöra så mycket körtelvävnad att matsmältningsenzymerna inte produceras i tillräcklig mängd för att maten skall kunna tas upp ordentligt. Under förstörelsen av körtelvävnaden frigörs amylas, som kan mätas i blodet. Också de insulinproducerande cellerna kan förstöras av inflammationen med utveckling av sockersjuka som följd.
Bukspottkörteln är alltså ett litet, relativt okänt organ av stor betydelse och med katastrofala följder om det blir sjukt.  

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän