 Anders Larsen | |
Tandläkare
Orsak
Parodontit är ett inflammationstillstånd i tandköttet och den omkringliggande stödjevävnaden som påverkar det ben som håller fast tanden. Sjukdomen startar med en lätt inflammation och blödning från tandköttet. Om tandköttsinflammationen inte hejdas sprider den sig till benet och gräver sig ned längs tanden så att tandköttsfickan blir djupare och djupare. Bakteriebeläggningar och tandsten följer med ner i fickan. Benet angrips av inflammationen och reagerar genom att långsamt försvinna. Tänderna tappar sitt fäste i benet och blir lösa.
Inflammationen uppstår till följd av kroppens reaktioner på de bakterier som sitter på tandkött och tänder, varför en noggrann rengöring av tänder och tandkött är ett viktigt led i behandlingen av sjukdomen.
Symptom
Ofta är symptomen vid parodontit inte speciellt kraftiga. Förutom att det blöder från tandköttet vid tandborstning visar sig inga andra symptom och personer kan gå i flera år utan att veta om att de har sjukdomen. Ibland kan det svullna upp och man får dålig andedräkt. Den dåliga andedräkten och svullnaden beror på aktiviteten av de inblandade bakterierna som producerar avfallsämnen och olika gaser. Det är dessa avfallsämnen som bär huvudansvaret för inflammationstillståndet och nedbrytningen av vävnaden kring tänderna. Vid mer allvarlig parodontit kan det förekomma tandbölder (absces), där det samlas var i större mängder utan möjlighet att rinna ut, varvid det skapas ett övertryck och abscessen bildas.
Dessa kan antingen brista av sig själv och varet rinner ut, eller göras rent hos tandläkare eller tandsköterska. Ofta är abscesser förknippade med en del obehag och när de brister uppstår en mycket obehaglig smak i munnen.
Förloppet för parodontit varierar mycket, vilket i praktiken betyder att det ofta finns perioder med både stor och låg sjukdomsaktivitet. Vidare kan en stoppad parodontit börja igen, om man under en period försummar munhygienen så att immunsystemet ändras.
Riskgrupper
Vem riskerar att drabbas av parodontit? Alla kan drabbas av sjukdomen, då de flesta människor utvecklar parodontit vid ett eller flera tillfällen genom livet. Parodontiten behöver inte nödvändigtvis omfatta alla tänder utan kan vara lokaliserad till enskilda områden eller separata tänder i munnen. I sammanhanget skall nog nämnas att det självklart finns människor som inte utvecklar sjukdomen, men att denna grupp är relativt liten.
Rökare utvecklar sjukdomen upp mot 10 gånger oftare än icke rökare. Diabetiker samt personer med nedsatt immunförsvar är mer benägna att utveckla sjukdomen. Vidare har man diskuterat en genetisk påverkan, dock utan att hitta ett säkert sammanhang.
Behandling
Vid behandling av parodontit, gör man skillnad mellan en allmän och en mer utvidgad behandling. En utvidgad behandling är nödvändig om man talat om långt framskriden parodontit.
Vid en allmän behandling av parodontit tar man bort tandsten och bakteriebeläggningar på tandkronor och rötternas utsidor i de fördjupade fickorna. Tänder och fyllningar rengörs helt, eventuellt tas överskott av fyllningar bort så att bakterierna inte fastnar så lätt. Tandläkare eller tandsköterskor visar var på tänderna beläggningarna sitter och ger råd till bästa möjliga munhygien.
Vid en utvidgad behandling görs dessutom en grundligare och djupare rengöring av rötternas utsidor, eventuellt kompletterat med en operation på angripna tänder, där en del av tandköttet tas bort så att tandköttsfickorna blir mindre och lättare att hålla rena. Vidare antibiotika i de fördjupade tandköttsfickorna ger en minskning av sjukdomsaktiviteten.
På senare tid har man börjat använda laser för att minska sjukdomsaktiviteten vid parodontit. Vid denna behandling laser-
behandlas de drabbade tandköttsfickorna och man uppnår en reduktion av bakteriemängden, fickans djup, blödning och svullnad.
Kontrollera tandkött och tandköttsfickor ofta
Man vet idag att djupa fickor kan gömma många sjukdomsframkallande bakterier som kan överföras till blodomloppet och transporteras runt i kroppen med blodet. Det kan vara en medverkande orsak till blodproppar i hjärtat, hjärnblödningar och för tidiga födslar. Man rekommenderar därför personer som är i riskzonen att går till tandläkaren och kontrollera tandkött och tandköttsfickor ofta, dvs., var tredje eller fjärde månad.
Förebyggande behandling är ett av de viktigaste leden i behandlingen av parodontit, varför man rekommenderas att två gånger per år göra en undersökning och samtidigt göra rent tänderna. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlas, desto bättre prognos och mindre skada orsakar den.
Hälsa & Skönhet | Mars 2008
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |
