 Zapatero | |
SPANSK | POLITIK
Det är inte bara i USA det skall väljas ny regeringschef, Spanien för idag sin egen kamp om väljarna. En lika färggrann kamp, där terrorfrågan och ekonomin spelar huvudrollerna och där även kyrkan vill säga sitt. Den senaste opinionsundersökningen gjord av analysinstitutet CIS visar att det återigen är rädslan för terrorism som får väljarna att rösta i parlamentsvalet 9 mars. 39 procent av väljarna angav i denna undersökning, gjord vid årsskiftet, fruktan för terrorismen som det som bekymrar dem mest, vilket var 10 procent mer än för två månader sedan. På andra plats kommer arbetslösheten, medan ekonomiska problem och bostadsbrist hamnar på tredje respektive fjärde plats. Sedan de grå talen för landets ekonomiska affärer, som är på väg ned, offentliggjordes, kan ekonomin mycket väl bli avgörande. I skrivande stund leder dock det regerande socialistiska partiet med tre-fyra procent i opinionsmätningarna
Text: Jette Christiansen
Tre dagar före valet 2004 var det konservativa Partido Popular (PP) vid makten och enligt alla opinionsmätningar skulle partiet med José María Aznar vid rodret bli återvalt. Det socialistiska oppositionspartiet PSOE beskyllde PP för att ha vilselett befolkningen genom att antyda att ETA stod bakom attentatet, och helt plötsligt vände en stor del av landets röstberättigade 180º, PSOE vann och Zapatero fick adressen La Moncloa. En liknande kovändning kan mycket väl inträffa denna gång, även om anledningen förhoppningsvis inte blir densamma. PSOE leder i de flesta opinionsmätningar i kampen om rösterna, som i sort sett är en kamp mellan höger och vänster. Det är det konservativa oppositionspartiet med Mariano Rajoy som regeringschefskandidat och det nuvarande regeringspartiet med regeringschefen José Luis Zapatero i spetsen, ett par regionala partier som i större utsträckning vill ha ökat oberoende och Izquierda Unida (förenade vänstern), bestående av bl.a. kommunisterna, som bjuder på ett alternativ. Även om det första regerande partiet efter Francos diktatur var ett centerparti kallat Unión de Centro Democrático (UCD), lett av den legendariske Adolfo Suárez, har Spanien idag inte något nämnvärt centerparti. Man tillhör antingen högern eller vänstern.
Det är alltså fortfarande frågan om hur man ska tackla terrorismen från både den baskiska terroristorganisationen ETA och den islamska terrorfruktan som påverkar var spanjorerna sätter sitt kryss den 9 mars.
Men sedan ovannämnd opinionsundersökning, som vid En Suecos deadline var den senaste neutrala undersökningen, har finansministeriet och andra kloka män och kvinnor gått samman och sagt ifrån, och den vacklande ekonomin kan mycket väl bli avgörande i valet den 9 mars.
Status i statskassan
De senaste trettio åren har på många sätt, även ekonomiskt, förvandlat landet. Spanien har varit Europas frontrunner, men nu kommer kanske konsekvenserna för kreditbaserad förbrukning och den globala finansiella knipan.
Så sent som i september såg allt annorlunda ut. PSOE hade all anledning att vara tillfreds och hade man haft val då finns ingen tvekan om att partiet och partiledaren blivit omvalda. José Luis Zapatero har också presenterad en triumferande, om än selektiv, rapport över de snart gångna fyra årens ekonomi: tre miljoner nya jobb, tre år med överskott i betalningsbalansen, bättre produktivitet, lägre skatt och snabb ekonomisk konvergens med EU. Han nämner inte det aktuella underskottet i stadsbudgeten som är 10 procent av BNP, en stor stigning i privat och kooperativ skuld eller den högsta inflation landet sett under ett årtionde.
Men nu, inte många dagar från ett avgörande, är PSOE tvunget att försvara den ekonomiska fronten som efter en våg av negativa indikationer visar på att tillväxten avtar, att inflationen och arbetslösheten däremot är på uppåtgående.
Siffror från den spanska nationalbanken visar att underskottet på handelsbalansen för de tio första månaderna 2007 var uppe i 85 miljarder euro, cirka 10 procent av bruttonationalprodukten, ett underskott som endast överstigs av USA. Inflationen steg förra året med 4,4 procent, vilket är det högsta sedan 1997.
Officiella tal visar samtidigt att antalet arbetslösa 2007 steg med 117.000 och att nu 1.927.600 spanjorer, motsvarande 8,6 procent av befolkningen, är utan arbete. Det är 0,3 procent fler än 2006. För ordningens skull bör det dock nämnas att antalet arbetslösa steg med 2,38 procent.
Andra opinionsmätningar visar också att spanjorerna är bekymrade över den högre räntan, bränsle- och livsmedelspriserna samt arbetslösheten. Under 2003 använde spanjorerna i genomsnitt 32 procent av månadslönen till hyran, eller huslånet, motsvarande siffra vid årsskiftet 2006/07 var 46 procent. Även dessa torra och nyktra tal har givit anledning till bråk - Zapatero försöker dämpa rädslan för att landets ekonomi är på väg att ge efter för trycket från den globala nedgången och beskyller PP-medlemmar för att vara opatriotiska då de varnar för en vacklande ekonomi. Han uppmanar därför alla till besinnighet och att inte oproportionellt blåsa upp situationen.
Spanjorerna är nu rikare än t.ex. italienarna och även om Zapatero har sagt att affärslivet inte har mist tilliten till ekonomin, visar tal från det statistiska institutet att tilltron fallit under det sista kvartalet 2007.
Ekonomiska utsikter och löften
Finansminister Pedro Solbes förutser en tillväxt på 3,1 procent 2008, att jämföra med 3,7 procent under 2007, men IMF spår att den blir under tre procent.
Zapatero lovar att ge lågavlönade arbetstagare och pensionärer en skattelättnad på 400 euro. Analytiker menar att han vill skicka en signal om att ekonomin utan problem klarar av en skattelättnad och att landets ekonomi inte är i turbulens.
Även PP har valt att utkämpa slaget om rösterna i den ekonomiska skyttegraven. Målet är att vinna röster med löften om skattelättnader för den delen av befolkningen som har den lägsta inkomsten och att sänka bolagsskatter. Partiet fick så sent som i januari Manuel Pizzarro - känd affärsman och finansguru, tidigare direktör för Ibercaja och tidigare styrelseordförande i Endesa - ombord som den kommande finansministern. Om man vinner.
Rädslan för terrorismen
PP står för en hård linje mot terrorismen, häribland den baskiska separatistorganisationen ETA och även mot de tendenser om oberoende som ses i flera av landets 17 regioner. Men hemma var deltagandet i kriget i Irak impopulär och partiet beskylldes för att peka ut ETA som ansvarig för 11M för att säkra segern. PSOE valde som bekant att se bomberna som en hämnd och drog strax efter valsegern hem trupperna.
Händelserna 2004 kommer man fortfarande ihåg. PP menar än idag att al-Qaeda skaffade Zapatero jobbet, medan PSOE svarar att det var partiets eget snabba och felaktiga beslut om att lägga ansvaret på ETA som blev deras fall.
PSOE gjorde ett försök att sätta sig ned och förhandla med ETA men försöket avslutades tvärt 2006, då separatistorganisationen sprängde en bomb som dödade två personer på flygplatsen Barajas. 2007 dödade man två poliser från Guardia Civil.
Men medan Zapateros försök att uppnå det som Blair uppnådde i Nordirland misslyckades, har hans regering samtidigt fört en hård politik och man har fångat flera misstänkta terrorister, både baskiska och islamiska.
Sociala värderingar och miljön
Även om det nu svänger i ekonomin, har PSOE bl.a. infört en lag inom äldreomsorgen som dock först träder i kraft i sin helhet 2015. Samtidigt har man givit hundratusentals illegala immigranter uppehållstillstånd, vilket dock ökar rädslan för höjd arbetslöshet och terrorism, en rädsla som delas av det övriga EU.
PSOE var länge det enda partiet som talade om miljöfrågor, man satsar bl.a. stora summor på projekt för alternativ energi och Zapatero har lovat att om han blir återvald, ska han plantera 50 miljoner träd för att bidra till att bromsa klimatförändringarna. Detta fick Rajoy, som länge haft huvudet begravt i sanden, att lova att han före 2012 skulle plantera 500 miljoner träd.
På fronten för mänskliga rättigheter har man för det första infört flera regler som med tiden ska säkra kvinnlig jämställdhet och här började partiet 2004 på hemmaplan genom att välja 50 procent kvinnliga ministrar. Det är dessutom lättare att skiljas och att göra abort, liksom homosexuella nu har rätt att gifta sig och adoptera, något som lett till att väcka kyrkans vrede.
In kommer den katolska kyrkan
Den katolska kyrkan, som inte ser meningen med att skilja mellan stat och kyrka, har skickat en kommuniké där de uppmanar de ”rättroende” inom befolkningen att inte rösta på partier som förhandlar med terrorister och som ger homosexuella samma rättigheter som alla de andra. Dessutom har kyrkan inte förlåtit PSOE för att religionens plats i skolorna har försvagats.
PSOE har sedan länge kritiserat biskoparna och med partiets uppbackning hos merparten av befolkningen avseende jämlikhet för män och kvinnor och minoritetsgrupper i befolkningen, kan biskoparna mycket väl ha gjort mer skada än nytta för det konservativa oppositionspartiet, som liksom det amerikanska dito, republikanerna, på eget bevåg tagit monopol på den så kallade familjepolitiken.
Som 2004 visade, är de spanska väljarna en otillräknelig skala, som inte så lätt låter sig manipuleras och vad resultatet blir söndagen den 9 mars kan inte de mest grundliga
opinionsmätningar och politiska analytiker förutse.
| PSOE tappar terräng i Andalusien Samtidigt med parlamentsvalet skall andalusierna också rösta till det lokala parlamentet. En undersökning gjord av analysinstitutet CEPES visar att PSOE kommer att få flest röster, men också att partiet för första gången i landets demokratiska historia kommer att tappa sin absoluta majoritet i det andalusiska parlamentet. Undersökningen visar att PSOE kommer att få 45,2 procent av rösterna, vilket motsvarar mellan 53 och 54 mandat. En absolut majoritet kräver minst 55 mandat. Partiet har idag 61. PP får 37,3 procent av rösterna och därmed mellan 43 och 44 mandat. Det konservativa partiet har idag 37. Den nuvarande ledaren av det andalusiska parlamentet, Manuel Chávez, ställer upp för sjätte gången, medan Javier Arenas står i spetsen för det konservativa oppositionspartiet. |
Stort deltagande väntas den 9 mars
Även om valet sker på en söndag, då man har så många andra viktiga saker att göra, kan vi förvänta oss ett relativt högt antal röstande. Vid valet 2000 röstade 68,7 procent av de röstberättigade, medan samma tal år 2004 var 72,24, en ökning som förmodligen berodde på bombattentaten, tre dagar före valet.
Häng med
Endast spanska medborgare har rätt att rösta i parlamentsvalet, men man kan ”rösta” eller följa befolkningens meningar på flera hemsidor, bl.a.: www.caminoalamoncloa.com
 Rajoy |
Tema & Debatt | Mars 2008
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |
