Paramotorflygning

RAPPORT FRÅN NERJA

De flesta människor har tittat på fåglarna och drömt om att själva kunna flyga. Tänk att i frihet och i kontakt med naturen få glida fram genom luften, bekvämt i en stol med full kontroll och samtidigt veta att det är säkert och att du kan landa i princip var du vill. Det här har hittills enbart varit fåglarna förunnat men nu kan även människans dröm förverkligas 

Magnus Wahlberg
Nerja Adventures
www.nerjaadventures.com

Att själv flyga vanligt privatflygplan är mäktigt men det finns ett otal problem som gör att antalet privatpiloter ständigt minskar. Återkommande dyra kontroller hos flygläkare, nödvändigheten att ta sig iväg till en flygplats, höga kostnader för varje flygtimme, att du flyger högt över naturen plus att du till slut ändå måste återvända till en flygplats är nackdelar. Kostnaderna avskräcker och nyttan och upplevelsen blir begränsad för de flesta privatpersoner.

Äntligen finns istället möjligheten att förverkliga de riktiga flygdrömmarna. Ett nytt ”folkflyg” har just utvecklats, ett flyg som ger en överlägsen flygkänsla till en mycket rimlig kostnad och som ändå kan användas för att fågelvägen ta sig dit man vill. Detta folkflyg har utvecklats från i början klart tveksamma kombinationer av skärmar för friflyg och hemmagjorda motorer på ryggen fram till dagens specialtillverkade motorvingar från Paramania och mycket driftsäkra motorer från PAP. Det är ändå en relativt ny flygsport och i Sverige har det först alldeles nyligen bildats ett nationellt förbund ”Svenska Paramotorförbundet” som direkt under Luftfartsstyrelsen fått ansvar för att hålla i utvecklingen av sporten när det gäller verksamhet och utbildning. Förbundet har anslutit sig till den utbildningsmodell som är mest erkänd internationellt, nämligen det brittiska BMAA (British Microlight Aircraft Association).

Vi i Nerja har förmånen att jobba med Lasse Lundberg, Sveriges hittills enda certifierade instruktör enligt BMAA. Hans utbildningsföretag Paramotor Flight Academy kommer regelbundet till Nerja för att flyga och hålla kurser. Nerja är ju som bekant betydligt mer vädersäkert än Sverige så här är det mycket lättare att genomföra kompletta utbildningar, fram till färdigt flygcertifikat inom utbildningstiden på två veckor. Paramotorflyg är också vanligare här nere i värmen och det spanska landslaget har vunnit de flesta VM. Ni har säkert sett de färgglada vingarna glida fram över bergen eller längs strandlinjen. Många står och tittar drömmande efter dem som så obesvärat flyger förbi på låg höjd. Och vad kostar äventyret? Jo, ett par liter grön 95 i timmen.

Detta kunde jag ju bara inte avstå ifrån. Efter sportflygplan och fallskärmshoppning längtade jag efter att få flyga som fågeln. Och tänk så bekvämt, att på morgonen slänga upp två flygmaskiner på taket på vår Land Rover och ta sig iväg till något lämpligt fält för dagens övningar. De första lektionerna görs i en tandemrigg, vilket innebär att Lasse sitter bakom dig medan du lär dig hantera farkosten och alltmer kan ta över själv. Dessa tandempass kan utgå från stranden eller ett mindre fält då Lasse har full kontroll. Efter ett antal teoripass och mycket träning på marken för att säkert kunna hantera skärmen, närmar sig sedan den stora dagen för din första soloflygning och då behövs ju lite mer ”vingelutrymme”. Därför åker vi upp på högplatån upp mot Granada där det finns öppna kvadratmil till förfogande. 

Med det mäktiga Sierra Nevada i bakgrunden markhanterar vi vingen ett tag för att känna hur vinden uppför sig idag men sedan är det klart för start. Det är pirrigt när vi lägger ut vingen på marken och varmkör motorn. Lasse har radiokontakt med mig och ser till att jag sträcker upp linorna ordentligt, sedan är det dags. Med ett kraftigt ryck får jag upp vingen och ser till att den är stabilt balanserad över huvudet när jag rör mig upp mot vinden. Jag gasar mer, motorn trycker på, jag börjar springa, vingen ligger perfekt, Lasse tjoar bekräftande: START i lurarna, vingarna drar uppåt, jag gasar och DÄR FLYGER JAG. Jag låter motorn dra upp mig på säker höjd innan jag med en knixande rörelse sätter mig i stolen. Wow! Jag flyger!

Ensam i en stol i luften sitter jag och flyger. Det är en otrolig känsla och jag drar i styrhandtagen för att se att flygplanet lyder mig. Hur lugnt och fint som helst svänger jag runt och vinkar till kompisarna som jublar på marken. Sedan genomför jag ett antal olika övningar för att få ökad förståelse för hur ekipaget uppför sig i luften och hur olika krafter samverkar. Svänger du så sjunker du och gasar du så vinner du höjd och gör du båda samtidigt, får du känna på g-krafterna. Efter en halvtimme börjar det bli dags att landa och Lasse vägleder mig genom det sedvanliga landningsvarvet över fältet. Genom medvind, baslinje och sedan upp mot vinden och in på final samtidigt som jag minskar varvet på motorn och tappar höjd. Strax innan landningen stänger jag av motorn och sedan gäller det att ha is i magen några sekunder. Då jag är två meter över marken drar jag fullt i båda styrhandtagen. Detta bromsar upp skärmen så att den sista farten byts mot lyftkraft och mjukt tar jag mark, tar ett par steg framåt och lägger ner skärmen. En lyckokänsla fyller mig och jag jublar högt. Att flyga är livet!

Detta är sedan naturligtvis bara början men jag vet redan att detta är mitt sätt att flyga. Många tillämpningar följer sedan med simulerade nödlandningar, navigation etc. innan certet är mitt, men nästa steg är att kunna starta och landa på okända ställen för att tanka och därmed utöka radien och äventyret. Just äventyrsflygning är Lasses specialitet så målet är att kunna följa med honom på långflygning genom landet och filma äventyren. Så om det är någon mer som drömmer om att kunna flyga som fågeln, så hör av er, så flyger vi in i solnedgången tillsammans!

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän