Bo Rosenkilde

Tjocktarmen är inte ett ämne man gärna tar upp när man sitter vid middagsbordet, som t.ex. hjärtat kan vara. Inte desto mindre är tjocktarmen lika viktig som hjärtat och slutar den att fungera, är man illa ute. Dessutom är cancer i tjocktarmen en av de tre vanligaste cancerformerna – lika vanlig som bröst- och lungcancer. Därför är det viktigt att känna till organets funktioner och vad man skall vara uppmärksam på. 

Text: Bo Rosenkilde,
Specialistläkare i kirurgi

Bakgrundsfakta
När födan är nedbruten i magsäcken och tolvfingertarmen, upptas från det vattenfattiga tarminnehållet - bl.a. näringsämnen i olika delar av tunntarmen. Resten passerar över till tjocktarmen, där även blindtarmen sitter. Under hela vägen fram till ändtarmen, upptas vätska så att kroppen inte förlorar något vatten och framför allt inte salt. Det är därför som avföringen vanligtvis är fast i konsistensen.

Godartade sjukdomar
Här handlar det först och främst om hemorrojder och polyper och mer sällan om collitis ulcerosa och Chrons sjukdom. De två sistnämnda är sjukdomar där slemhinnan avstöts, varför, det vet man inte. Förutom att kroppen inte tar upp den vanliga mängden vätska, betyder en förstörd tarmslemhinna också att bakterier kan tränga in i kroppen – det vill säga ett mycket allvarligt tillstånd. Oftast kan dock sjukdomen hållas i schack genom lavemang eller tabletter och ett avlägsnande av hela tjocktarmen kan bli aktuellt. 

Den vanligaste godartade sjukdomen i tjocktarmen är hemorrojder. De sitter antingen i den sista delen av tjocktarmens slemhinna eller strax utanför, på huden. Det finns många sorters krämer och stolpiller som sägs bota hemorrojder men det är sällan fallet då de ”lever ett eget liv”. Hemorrojder är nämligen vener som sväller upp om trycket mot dem är tillräckligt stort, t.ex. vid graviditeter, hårt fysiskt arbete eller om man krystar hårt när man går på toaletten. Det mest effektiva sättet att ta bort dem är på kirurgisk väg, dock kan de invändiga tas bort med en ”gummisnodd”, då det inte gör ont att sätta fast en sådan på slemhinnan. 

Den näst vanligaste, godartade sjukdomen är polyper som helt enkelt är lite extra slemhinna som ”bullar ut”, inne i tarmen. Denna slemhinna kan vara allt från en helt normal (godartad) polyp till att vara cancer. Polyper tas i första hand bort genom Colonoscopi. Cancer skall självklart opereras (se nedan) men även borttagna, godartade polyper skall man kontrollera under några år efter att de tagits bort eftersom patienter som haft polyper löper större risk att drabbas av cancer än andra patienter.

Elakartade sjukdomar
Som ovan nämnts är det oftast slemhinnan som är utgångspunkten för sjukdom. Av tekniska orsaker skiljer man på cancer i ändtarmen och i resten av tjocktarmen. Sitter cancern i den högra sidan av tjocktarmen eller på den del som går på tvären, är det oftast rätt lätt att operera bort den. Sitter den däremot i ändtarmen, är det svårare att komma åt den, då tarmens förlopp sitter mycket närmare delikata delar såsom urinledare, nervbanor till underlivet, känsliga blodkärl m.m. Därför använder man ofta radioaktiv strålning av cancern före operation. Mest för att få cancern att avta – inte så mycket för att bota (vare sig strålning eller kemoterapi har någon särskild botande effekt på tjocktarmscancer).
Mycket ofta kan man förena tarmdelarna när man tagit bort den cancerdrabbade delen, men ibland måste man ta ut tarmen ”i sidan” (stomi). 

Ovanstående typer av cancer har de enklare förloppen. Dessvärre finns det ju fall där patienten kommer så sent att cancern inte bara vuxit inåt i tarmen, utan också växer utåt genom tarmväggen och eventuellt in i andra organ. Detta är en långt mer allvarlig situation.

Slutsats
Man skall hålla koll på sin avföring. Den skall komma regelbundet, inte ändra konsistens under en längre tid, vara utan blod och inte vara svart.

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän