 Text: Anders Larsen, Tandläkare | |
Text: Anders Larsen
Tandläkare
Åldersgrupper
Cirka en tredjedel av alla barn i åldrarna 0-6 år råkar ut för olyckor där en eller flera mjölktänder skadas. Det händer lika ofta hos flickor som hos pojkar. Vanligtvis har alla mjölktänder vuxit ut, när barnet är cirka två år, varför de flesta olyckor med en skadad tand till följd sker vid två-tre-års ålder. Skador på tandkött och gom (blödningar) är vanligare än avbrutna tänder (tandfraktur), vilket sägs bero på att käkbenet hos barn i åldern 0-6 år är mycket mjukt och böjligt samtidigt som tänderna är mycket korta.
Typer av trauma
Trauman delas in i olika typer beroende på omfattning och skada, då varje typ kräver olika behandling och ger olika resultat:
Det förekommer nästan alltid skador på tandkött och gom, ibland som enda tecken på traumat.
Det är sällan det är mjölktänderna som är avbrutna, vilket gäller både tandkrona och rot.
Att tänder sitter löst händer relativt ofta men det är sällan det är allvarligt. Att barnet tappar en tand till följd av trauma, sker sällan.
Behandling
Ett tandtrauma hos ett barn i denna åldersgrupp kan upplevas som en mycket dramatisk situation, både för barnet och för medföljande vuxen (förälder eller lärare); och hanteringen av traumat innebär en risk för en våldsam upplevelse hos barnet, som vanligtvis i denna ålder inte har någon större erfarenhet av tand-läkarbesök. Undersökningen kan därför vara svår att göra, men är inte desto mindre viktig för ett senare resultat av behandlingen.
Det är viktigt att tandtrauma på barn i denna åldersgrupp hanteras korrekt. Även om det ”bara” är frågan om mjölktänder, kan dessa påverka de blivande tänderna, varför tandläkare alltid skall rådfrågas vid minsta misstanke om trauma på tänderna. Det är speciellt viktigt vid tillfällen då tanden antas ramla ut då den förflyttat sig upp i käkbenet och i värsta fall kan ge varaktiga skador på de blivande tänderna.
Trauma på tandkött och gom skall hållas rent genom att tvättas med klorhexidin på en bomullspinne, morgon och kväll. Om såret hålls rent, kommer det redan efter cirka åtta dagar att vara helt läkt.
Vid mindre frakturer av tänder gör man en avrundning av vassa kanter. Är det tal om större och allvarliga frakturer, skall tanden eventuellt rotfyllas (skiljer sig från en rotbehandling av blivande tänder) annars skall tanden dras ut.
Vid lösa tänder kan tandläkaren ofta placera tanden i sin rätta position, varefter tanden snabbt växer fast i käken igen. Om tanden är mycket lös, kan den enda lösningen vara att dra ut den.
I situationer då tanden eller tänder flyttats upp i käkbenet kommer tänderna inom en kort tid (vanligtvis cirka en månad) växa ut och inta deras normala position. Detta kontrolleras genom undersökning och via röntgen.
Vid tillfällen då en eller flera mjölktänder helt slagits ut ur käken finns det inget annat att göra än att vänta på att de nya tänderna skall komma fram. Sker tandlossningen mycket tidigt, kan det under en tid finnas behov av att säkra platsen till de blivande tänderna. Detta gör man genom att använda ”platshållare”, vilket är en anordning som placeras i det tandlösa området och därmed säkrar den korrekta positionen av granntänderna. Avslutningsvis skall det poängteras att läkare skall rådfrågas först, så fort man misstänker skador på andra ställen än på tänder och tandkött. Därefter skall tandläkare uppsökas så snabbt som möjligt för en optimal behandling.
Hälsa & Skönhet | Maj 2008
| E-mail adresse | Tilmeld · Sänd till en vän |
