Den senaste månaden tog inflationen definitivt över uppmärksamheten från kreditkrisen. Inte minst det skenande oljepriset, som nått upp över 130 USD, har bidragit till detta. Det är slående hur snabbt marknaderna har skiftat fokus från deflation till inflation. Särskilt i tillväxtländerna, där resursutnyttjandet förefaller högt, kan inflationen bli ett problem. 

USA
Den amerikanska ekonomin är fortfarande inne i en svag konjunktur, där effekterna av kredit-åtstramningen paras med stigande energipriser som gröper ur hushållens köpkraft. Intressant att notera är att bensinpriserna inte helt och fullt har följt med det internationella råoljepriset uppåt. Kanske går det helt enkelt inte att ta ut ett högre pris av konsumenterna eller kanske kommer effekten med längre eftersläpning än vanligt. 

De senaste inflationssiffrorna var mindre alarmeranden än många befarat. En inflationstakt på 4,2 % är dock tillräckligt hög för att utgöra ett orosmoment för centralbanken. De har sänkt sin styrränta i snabb takt för att försäkra sig mot tillväxtriskerna i spåren av kreditkrisen och bland ledamöterna har då nämnts att det är viktigt att också våga gå snabbt fram när det uppstår behov att ta tillbaka en del av sänkningarna. Exkluderar vi energi- och matpriser får vi den så kallade kärninflationen. Den låg på 2,3 % under maj vilket talar för att det inte är så stora inflationsproblem, trots allt. I en sämre konjunktur vet vi också av erfarenhet att löneökningstakten ökar betydligt långsammare. 

Fler sänkningar är inte troliga utan en eller flera räntehöjningar före året är slut verkar nu inte främmande för marknadsaktörerna. Det kan inte uteslutas att så sker men det är också möjligt att den svaga konjunkturfas som USA:s ekonomi befinner sig i, och som väntas fortsätta ett tag till, gör att sådana förväntningar kan komma och gå under en tid. Det är som ni märker mycket å ena sidan å andra sidan just nu, det är med andra ord svårbedömt. 


Europa
Enligt färska siffror var BNP-tillväxten under första kvartalet i euroområdet högre än väntad. Tillväxten gynnades av varmt väder som tillfälligt drog upp investeringarna i byggsektorn, trots avmattning i både USA och Storbritannien. 

Tillväxten visar dock tecken på att sakta in. Viktiga indikatorer såsom inköpschefsindex har försämrats och höga energi- och livsmedelspriser håller tillbaka den reala konsumtionen. Inflationstakten i euroområdet ligger kvar på höga 3,6 % och är fortfarande för hög för att centralbanken ska känna sig lugn eftersom penningpolitiken styrs med inflationsmål. Den höga inflationen å ena sidan och tecknen på avmattning å den andra, gör att centralbanken känner en stor osäkerhet för resten av detta år. I dagsläget tror vi ändå att ECB kommer att höja räntan vid sitt möte i juli. 

I Storbritannien bekräftas den pågående konjunkturavmattningen av svag detaljhandel och fastighetsmarknad liksom av en lägre orderingång, men konjunkturdämpningen till trots finns det fortfarande ett starkt pristryck. Ett fall i tillväxten kan kanske tolereras för att få bukt med inflationstrycket och det är därför troligt att en räntesänkning dröjer till nästa kvartal. 

Svensk konjunktur är hygglig, men dämpas. Nu mattas även den tidigare så starka tillväxten i tjänstesektorn. Dyrare bensin drog upp inflationstakten till nära 3,9 % i maj och därmed dämpas troligen konsumtionen. Arbetsmarknaden är dock fortfarande för stram och inflationen för hög för att Riksbanken ska sänka räntan. 


Asien och Japan
Tillväxten i Asien är hög. Inflationstryck finns i flera länder och centralbankerna är nu mer fokuserade på att bekämpa hög inflation, snarare än att stötta tillväxt, samtidigt som den avmattning som skett i USA och Storbritannien, och som nu ser ut att ske även i euroområdet, troligtvis kommer att bidra till att dämpa tillväxten även i Asien.

Jordbävningen i Kina kommer att ha begränsad effekt på tillväxten men kan innebära att inflationstrycket från livsmedel består något längre, då en stor del av Sichuans tillväxt kommer från jordbruk. Regeringen har dock varit snabb med stödåtgärder. Katastrofen i Burma är klart större för det egna landet, men får inte mycket effekt på omvärlden då landet saknar finansiella marknader och har mycket begränsad handel med andra länder.

Ränteutvecklingen
Finansmarknadernas fokus har i allt större utsträckning riktats mot trenden med globalt stigande inflation. Oron på de finansiella marknaderna har dämpats och räntebotten såg vi i samband med ”krisen för Bear Stearns”. Bilden visar de långa statliga obligationsräntorna för Sverige, USA och EMU-länderna. För ett år sedan ville investeraren minska risk och köpte därför statsobligationer. Priset på obligationen steg och yielden reducerades. Nu är det tvärtom, priset på obligationen sjunker och yielden stiger när efterfrågan minskar.
Som jag beskrivit ovan brukar inflationen falla när konjunkturen försämras. Därför kommer vi nu närmare den tidpunkt då det börjar bli intressant att placera i obligationer med längre löptider.

Tomas Ljungkvist Senior Asset Manager Swedbank S.A. www.swedbank.lu

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän