ett ständigt återkommande ämne

Det finns oändligt mycket skrivet om hjärtat och kretsloppets sjukdomar, mest handlar det om riskerna vid åderförkalkning och påföljande blodproppar i hjärtat samt för högt blodtryck. Det är dock sällan patienter har en riktig överblick över hur hjärta-kretslopp hänger ihop och vad som händer när något blir fel. Denna artikel är en fortsättning från förra månaden och behandlar olika hjärtsjukdomar samt vad som sker i kroppen när man drabbas

Hjärtat har en vänster och en höger sida, bägge har ett förmak och en hjärtkammare. Höger hjärtkammare tar emot blod (och lymfa) från hela kroppen och pumpar blodet till höger förmak med hjälp av venpumpen i lemmarna och andningen i mage och bröstregion. Blodet förs därmed under lågt tryck fram till höger förmak, som trycker in blodet i höger hjärtkammare, och som sedan med något större kraft pressar blodet vidare ut i lungkretsloppet. Där löper blodet ut i tunnare och tunnare förgreningar, ända ut i kapillärerna som är så tunna att det endast får plats en röd blodkropp, som så passerar förbi lungornas finaste utbuktningar (alveolerna), som innehåller det livsviktiga syret. Syret passerar över i de röda blodkropparna och binds till dess hemoglobinmolekyl (som är ”blodproducenten”). Därifrån går turen tillbaka till hjärtat. Denna gång till vänster förmak, fortsatt under ganska lågt tryck, för att därefter pressas in i vänstra hjärtkammare, som så pumpar ut blodet i huvudpulsådern under högt tryck - det vi mäter som blodtrycket på armen). Pulsådrorna fördelar sig ut i mindre och mindre förgreningar för att till sist bli kapillärer (som i lungorna) och de röda blodkropparna kan nu avge sitt syre till cellerna ute i de aktiva vävnaderna (muskulaturen, hjärnan och alla de andra organen). Från vävnaderna transporteras blodet åter med hjälp av venpumpen m.m. tillbaka till hjärtats högra förmak och kretsloppet är därmed slutet. 

För att ovanstående kretslopp skall fungera måste hjärtpumpen koordineras så att blodet inte samlas, vare sig på höger eller vänster sida. Samtidigt skall hjärtkamrarna tömmas strax före förmaken så att det finns plats när det kommer nytt blod från förmaken. Allt detta styrs av ett elektriskt system - det system som vi ser på ett EKG (ElektroKardioGram). Systemet är uppbyggt kring ett centralt ”relä” (sinusknuten) som sänder impulser till de olika områdena i hjärtat med en viss fördröjning till varje muskelgrupp kring hjärtkamrarna.


Vad det kan bli för fel i kretsloppet beskrevs i förra månadens artikel, men vad händer då i hjärtat?

Hjärtat
Rytmförändringar
Om ovanstående relä inte fungerar som det ska, börjar andra ställen av hjärtmuskeln att dra ihop sig och sända elektroniska signaler vidare runt i systemet. Det är det som känns som extra slag (extra-systolier). Så långt är det inga problem, för det är ju viktigt att hjärtkamrarna tömmer sig. Det kan kännas lite obehagligt men är ofarligt. Alla människor har det ibland!
Värre är det om det kommer en massa elektroniska impulser, huller om buller (fladder och flimmer). Så drar hjärtat inte längre ihop sig koordinerat och blodet kommer ingenstans. I värsta fall står det och skvalpar runt i ett förmak eller i en mekaniskt icke fungerande ”ficka” (se blodpropp, nedan). När blodet står stilla bildas klumpar som senare kan föras vidare ut i kretsloppet och fastna som en blodpropp. Därför behandlas några hjärtsjukdomar med olika sorters blodförtunnande medicin.
Några rytmförändringar kan behandlas med medicin som påverkar nämnda elektroniska kretslopp, ibland med samma typ av medicin som man behandlar för högt blodtryck med, t.ex. betablockerare och kalciumantagonister.

Svag hjärtmuskel
Förutom en allmänt svag hjärtmuskel (läs dålig kondition), kan hjärtat vara svagt av tidigare blodproppar. När hjärtmuskelns blodtillförsel sviktar, t.ex. på grund av en blodpropp, går muskelcellerna till botten och det bildas
ett ärr.
– Om ärren sitter i den högra sidan kan bakåtflödet inte pumpas vidare ordentligt till lungorna och man kan få vätskesamlingar (ödem) i kroppen, oftast vid fotknölen.
– Om ärren sitter i den vänstra sidan blir uppsamlingen i lungorna och det blir svårt att andas.
– Om ärret sitter så olyckligt att ovannämnda relä och tillhörande ledningar förstörs blir det inte bara problem med pumpfunktionen utan även med den elektroniska styrningen - även då får man rytmförändringar.
Alla dessa förhållanden kan man se på ett EKG. 

Text: Bo Rosenkilde, Specialistläkare i kirurgi

E-mail adresse

Tilmeld · Sänd till en vän