Som en följd av det senaste årets finans- och bankkris i Spanien har antalet tvister och rättsprocesser ökat enormt. Rättsväsendet är under stor press. Det gäller främst obestånds- och konkursrättsliga tvister, men även tvister om finansieringslösningar som har lett till processer mot långivare och låntagare om bland annat oskäliga villkor, förbjudna lån, främmande avtalsvillkor, obefogade uppsägningar av avtal, m.m. Idag är domstolarna överbelastade med mål och ärenden. I kommande artiklar kommer jag att beröra diverse frågor om hur krisen hanteras av domstolar och myndigheter och om hur lagen kan hjälpa människor i nöd.

I det här numret har jag samlat en del frågor som ofta ställs till oss. Jag hoppas de svar jag ger kan vara till hjälp.

Kan man begränsa särkullbarnets rätt till arv?
Man kan begränsa ett barns arvsrätt till att bestå av endast laglotten, som utgör hälften av arvslotten. När det gäller särkullbarn, d.v.s. barn som inte är den efterlevandes, har dessa en lagstadgad rätt att direkt få ut sin arvslott (alt. laglott om testamente har inskränkt arvsrätten) och denna rätt är inte möjlig att testamentera bort.

Är mitt svenska testamente även giltigt i Spanien?
Ja. Enligt den spanska lagen ska giltigheten av ett testamentes utformning prövas enligt lagen i det land där testamentet upprättades. Giltigheten av ett testamentes innehåll ska däremot prövas enligt lagen i det land där testatorn var medborgare i vid dödstillfället.

Mot denna bakgrund kan man upprätta ett helt vanligt svenskt testamente i Sverige. Vid ett senare arvskifte i Spanien ska, såsom ovan påpekats, detta testamente beaktas i ett spanskt arvskifte.

För att det ska beaktas måste det dock förses med apostille-stämpel av notarius publicus i Sverige och oftast krävs det även att notarius publicus utfärdar ett lagintyg rörande hur testamentes form kan förenas med den svenska lagen. Handlingarna måste även översättas till spanska av en auktoriserad översättare.

Vidare bör det framhållas att det inte finns någon möjlighet att registrera svenska testamenten. Den som upprättar ett testamente får alltså själv se till att testamentet bevaras på något säkert sätt. Vissa banker och advokatbyråer i Sverige tillhandahåller tjänster för förvaring av testamenten. Det finns dock inga garantier för att berörda arvtagare har underrättas om testamentets existens när testator avlidit eller att förvaringsföretaget fortfarande existerar vid dödsfallet. För övrigt förhåller det sig också på det viset att den arvtagare som först får tag i testamentet kan finna det vara till sin nackdel och därför vill förstöra det.

Kommer arvsskatten att försvinna även i Spanien?
Nej, åtminstone inte i år. Arvsskatten avskaffades i Sverige årsskiftet 2005/2006, men i Spanien finns den fortfarande.

Den som ärver egendom i Spanien är skyldig att betala skatt på arvet utifrån en progressiv skala; d.v.s. procentsatsen som tas ut i skatt blir högre ju större arvslotten är. Skattskyldigheten inträder vid tidpunkten för arvlåtarens död. Den som är skattskyldige är arvtagaren, dvs den som får skattepliktig egendom genom arv eller testamente.
Den arvslott som arvskatten ska dras från kan minskas med s.k. skattefria avdrag som är olika stora beroende på vilket släktskap arvingen har till den avlidne. Generösare grundavdrag gäller for arvingar med hemvist i Spanien.

Det kan dock påpekas att om den avlidne var gift ska skiftet, precis som i Sverige, föregås av bodelning och den bodelningslott som den efterlevande maken erhåller är på så vis är skattefri. Så var det även i Sverige innan arvskatten avskaffades där.

Vem ärver i Spanien?
Enligt spansk lag prövas rätt till arv enligt lagen i det land där den avlidne var medborgare på dödsdagen. Detta gäller oavsett den avlidnes hemvist (residencia) och regeln avser all den avlidnes lösa och fasta egendom.

Enligt svensk lag ska fördelningen av ett arv ske antingen legalt (d.v.s. enligt regler i lagen) eller testamentariskt (d.v.s. enligt testamente). Den svenska lagen tillåter att den legala arvsordningen modifieras genom testamente, dock med undantag för bröstarvingarnas rätt till laglott.

Vad är laglott?
I Sverige liksom i Spanien äger barn efter avliden person (bröstarvinge) rätt till del av den avlidnes kvarlåtenskap (arvslott). Denna rätt kan inte upphävas helt genom testamente. Hälften av den arvslott som enlig lag tillkommer bröstarvingen ska alltid delas ut till bröstarvingen, oavsett vad som står i ett eventuellt testamente. Denna halva arvslott kallas laglott.

Efterlevande makes arvsrätt?
Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång och mål om äktenskapsskillnad inte pågick, föreskriver den svenska lagen att hela kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Detta kallas för den efterlevande makens arvsrätt.

Om makarna har gemensamma bröstarvingar (barn), säger lagen att bröstarvingen måste vänta tills den andra maken också dör innan han/hon kan få ut sitt arv. Anmärk dock att den efterlevande makens arvsrätt saknar ett skydd motsvarande laglotten. Rätten för en efterlevande make/maka kan alltså tas bort via ett testamentsstadgande.

De arvingar som fått lov att vänta på sitt arv p.g.a. den efterlevande makens arvsrätt, kommer att få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. I normalfallet kommer då hälften av den efterlevande makens bo fördelas i enlighet med lagen och det eventuellt testamente mellan arvingarna efter den först avlidna maken.

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken har rätt att fritt disponera över kvarlåtenskapen, dock med den begränsningen att han/hon inte får förfoga över egendomen genom testamente.

Full äganderätt innebär att vad den efterlevande maken erhållit vid bodelningen som föregick vid arvskiftet, liksom dennes enskilda egendom som inte ingick i bodelningen. Detta behåller han/hon utan några som helst begränsningar.