Protester mot TV-serie baserad på Spanair olycka
En TV-station planerar en miniserie baserad på flygolyckan den 20 augusti på Barajas flygplats i Madrid då Spanairs flyg JK 5022 kraschade och 154 passagerare och besättningsmän omkom.

Enligt dagstidningen El País är det Telecinco som planerar serien. Det har fått 40 överlevande att väcka talan mot TV-stationen, med hjälp av den amerikanska advokatfirman Gallagher & Mathius.

Också på Kanarieöarna, där JK5022 skulle ha landat på Las Palmas flygplats, är man upprörda. Ledaren för regionens lokalregering, Paulino Rivero, har uttalat att han är emot ”att de efterlevandes sår slits upp”.

PP skulle ha vunnit valet
Det konservativa oppositionspartiet PP skulle ha vunnit om det hade varit val föregående månad.
Inte sedan 1996 har väljarnas stöd av det regerande socialistpartiet varit så lågt. Då tvingades den dåvarande statsministern Felipe Gonzáles överge makten till José María Aznar, och det gick åtta år innan PSOE återigen lyckades vinna valet.
Enligt det socialistiska institutet CIS skulle bara 34,9 procent av väljarna rösta på PSOE, medan 41,2 procent skulle rösta på PP.

Fritidsområde i flodbädd i Fuengirola

Fuengirolas borgmästare, Esperanza Oña (PP), visar en skiss av projektet Parque Fluvial

Fuengirolaflodens mynning ska förvandlas till ett stort fritidsområde, kallat Parque Fluvial. Utmed flodbankerna ska det bland annat anläggas grönområden, idrottsplatser, lekplatser och cykelvägar. Utöver det kommer floden framöver förses med så mycket vatten att man kan ro i den.
Projektet kommer att utföras i två omgångar och den första delen, som redan är igång, är budgeterad till 1,3 miljoner, vilket finansieras av kommunen, Junta de Andalucía, och staten.

Tre döda under sommarregn i Córdoba
Sommarens enda egentliga regnskur var så häftig i Córdoba provinsen att tre personer drunknade. Det skedde natten till den 17 augusti, då det under fem timmar föll 120 liter vatten per meter.

Två av de avlidna, en kvinna och en man på respektive 56 och 29 år, körde i en fyrhjulsdriven bil längst sjön Zoñar i Aguilar de la Frontera, då en flodvåg drog ned bilen i vattnet. Det tredje offret var en 36 årig man, som omkom vid hans hem i Bujalance då en mur föll ned över honom.

Tjur sårade 40 personer på tjurfäktningsarena
En tjur sårade den 18 augusti omkring 40 personer i staden Tafalla i Navarra. Det skedde när tjuren istället för att vänta på att den så kallade festejo de recortadores skulle börja, bestämde sig för att själv uppsöka deltagarna.

Under denna typ av ”fest” springer människor framför tjuren, de hoppar över den med akrobatiska hopp och agerar tjurfäktare, men utan spjut. Det betyder dock inte, att det inte är djurmisshandel, vilket tjuren kanske anade och tog beslutet att gå till angrepp.

Den lyckades med att hoppa upp på barrikaden, där den också fick fotfäste med bakbenen och på så sätt kom upp på åskådarplatserna. Här stångade den, eller trampade ned, omkring 40 personer, bland dem barn, innan man lyckades få kontroll över den.

24 personer fördes till sjukhus, varav tre, inklusive en 10-årig pojke, fortfarande låg på intensivavdelning vid En Suecos deadline.

Stjärnspäckad gala i Marbella

Susi Berman (t.v.), en av de få danska deltagarna Mugge Fischer, Kristina Szekely

Den 7 augusti hölls den mycket omtalade galan Starlite Gala på Hotel Villa Padierna. Orsak till den väldiga uppmärksamheten var inte bara kvällens värdar, Antonio Banderas och Eva Longoria, utan också förhoppningen om att USA:s första dam Michelle Obama, som för tillfället befann sig på hotellet, skulle delta. Det gjorde hon dock inte, då hon i stället valda att avnjuta en privat middag i Marbella. Det kunde hon nästan göra i lugn och ro, då största delen av pressuppbådet befann sig på Hotel Villa Padierna.

Starlite Gala var på många sätt en stor succé, med underhållning av några av Spaniens bästa artister och en internationell stämning med många kända personer från både Spanien och utlandet.

Stora summor pengar samlades under kvällen in till tre välgörenhetsorganisationer. Beloppen är hemliga, men rapporteras ligga mellan 600 000 – 1 000 000 euro. Två personer valde att tillsammans bjuda 225 000 euro på aftonens ”upplevelseauktion”, som var entrébiljetter till musikalversionen av Zorba med Antonio Banderas på Broadway, och därefter en middag tillsammans med honom.

500 miljoner till allmännyttigt bygge
Sedan krisens början har regeringen satsat mycket på allmännyttiga byggprojekt, såsom vägar, broar och offentliga byggnader. Man ansåg att investeringarna skulle stimulera sysselsättningen i byggbranschen och därmed hela den spanska ekonomin.
I samband med de stora sparpaketen, som antogs i maj, stoppades dock ögonblickligen projekt för totalt 6,045 miljarder euro.
Byggprojekt runtom i hela landet stoppades.
I augusti började dock regeringen få kalla fötter och finansministern, Elena Salgado, och ministern för offentligt arbete, José Blanco, meddelade att man hade beslutat att tillåta vissa projekt att slutföras. 500 miljoner avsattes för ändamålet.
Det imponerade dock inte byggsektorn. De menade att beloppet borde ha varit på närmare 2,5 miljarder euro.
Strax efter att regeringens beslut offentliggjorts föll dock Spaniens kreditvärdighet till nivåer för bankernas stresstester.
José Blanco föll också i onåd bland invånare och partikamrater då han lät meddela att alla från och med nästa år ska betala mer i skatt.
Ministern hade jämfört Spanien med de nordiska länderna. Han menade att, då skatten är dubbelt så hög där, och om spanjorerna vill upprätthålla samma höga nivå inom t ex områden såsom infrastruktur, sjukvård och utbildning, så måste man också bereda sig på att betala en högre procentsats i skatt. Detta trots att lönerna i genomsnitt ligger på omkring hälften av det nordiska genomsnittet.
Finansministern var snabb med att dementera en allmän skattehöjning, men uteslöt inte en ökning för höginkomsttagare, vilket regeringen redan tidigare meddelat att man kommer att införa vid årsskiftet.

Vart tog epidemin vägen?
Det spanska hälsoministeriet har brunnit inne med sex miljoner vaccin mot H1N1 (svininfluensan), till ett sammanlagt värde av 42 miljoner euro.
Då man föregående år fruktade en epidemi, köpte ministeriet in nio miljoner vaccinationer, så att personerna i den störta riskzonen för smittan, skulle kunna vaccineras mot den fruktade influensan.

Dock valde bara tre miljoner att vaccinera sig, och världshälsoorganisationen WHO har nu meddelat att faran är över. Enda möjligheten för hälsoministeriets är nu därför att förstöra vaccinen.

Tjänsteman från Guardia Civil skjuten
En tjänsteman från Guardia Civil har dödades, och en annan sårades under ett bankrån i slutet av augusti i Pontevedra, Galicien.
Bankrånarna hade lyckats få tillgång till en avdelning av Caixa Galicia via en närliggande byggnad. Alarmet gick i gång, och då tjänstemännen kom till gärningsplatsen uppstod skottlossning, vari den ena tjänstemannen dödades och den andra blev sårad. Också en av bankrånarna sårades.
De två andra bankrånarna lyckades fly från platsen.

Hotel Los Monteros öppnades igen
Hotellet med symbolvärde, Los Monteros, i Marbella öppnades på nytt i augusti efter att ha varit stängt under 15 månader.
Hotellet stängdes av den ryska ägaren då en tvist med hotellets 115 medarbetare inte kunde lösas. I juli beslutade dock domstolen i Marbella att det femstjärniga hotellet skulle säljas. Det finns fortfarande mellanhavanden hos den konkursdrabbade tidigare ägaren, men domaren ansåg att det var nödvändigt att tillåta en försäljning då alternativet skulle vara att låta hotellet förfalla.

De nya ägarna, ett konsortium bestående av de två företagen New Monteros S.L. och Monterotel S.L., betalade 25 miljoner för hotellet. I avtalet ingick dessutom att de tidigare medarbetarna skulle återanställas.

Los Monteros öppnade 1962, då med bara 28 rum. Idag finns där 172 rum och täcker en areal på 33 000 kvadratmeter.

Marockaner bojkottar Melilla

Marockanska aktivister har beskyllt spanska tjänstemän vid gränspassagen mellan Marocko och den spanska enklaven Melilla för totalt 150 rasistiska övergrepp på marockaner. I en protest mot det påstådda våldet beslutade aktivister att i slutet av augusti bojkotta enklaven och att blockera alla transporter av livsmedel in till staden.

I det stora ingenmanslandet mellan den spanska och den marockanska delen av gränspassagen ställde marockaner dessutom upp skyltar med mycket diskriminerande bilder av de kvinnliga, spanska tjänstemännen. De spanska myndigheterna nekar till att tjänstemän (Guardia Civil och Policia Nacional) skulle ha gett sig på marockaner utan anledning.

Förhållandet mellan Spanien och Marocko är sedan tidigare ansträngt, då marockanerna fortfarande anser, att enklaven rent rättsmässigt tillhör dem, vilket naturligtvis också gäller Ceuta och de små öarna vid den marockanska kusten som idag bär spansk flagg. Bland dem naturligtvis också den kända ”persiljeön” – Perejil.

Konflikten fick kung Juan Carlos, som igen agerade mer som president än som monark genom att ringa till sin marockanska motsvarighet, Muhammed VI, och många som följde händelsen förväntade sig att konflikten därefter skulle vara löst. Så blev dock inte fallet.

Flera högt uppsatta konservativa politiker, däribland förre stadsministern och idag ”hederspresident” i Partido Popular, José María Aznar, avlade senare enklaven ett officiellt besök för att visa de spanska invånarna sitt stöd.

Talesmannen för partiet har uttalat sig om, att regeringen, eller närmare bestämt utrikesministern Miguel Ángel Moratinos borde ha besökt enklaven och gränspassagen för att med egna ögon kunna bedöma situationen. Man menar också att jämställdhetsministern Bibiano Aído, borde ha avbrutit sin semester för att visa de kvinnliga tjänstemännen sitt stöd.

Däremot menar regeringen, att de konservativa politikerna bara hade gjort situationen värre genom att agera som officiella representanter för regeringen, som dessutom inte var informerad. Istället hölls ett möte mellan utrikesministern och Marockos utrikesminister i Rabat.

Enklaverna har tillhört Spanien sedan 1500-talet, då landet, erövrade respektive ärvde delar av Marocko. Grunden till att konflikten nu har förvärrats ligger i förhandlingarna mellan EU och Marocko om bistånden som gengäld för att landet tar emot de marockaner som utvisas härifrån.

Konflikten har, enligt de marockanska aktivisterna ”bara börjat”.

Strejken bland flygledare avvärjdes i sista ögonblicket
Spaniens 1 800 etablerade civila flygledare hotade under augusti med att lägga ner arbetet, och därmed ställa samtliga flyg, som skulle ha flugit till och från Spanien, på backen. I sista ögonblicket lyckades dock myndigheterna att komma fram till en överenskommelse med flygledarnas fackförening, USCA.

Fram till februari i år har de statligt anställda flygledarna haft ovanligt bra arbetsförhållanden och löner, som legat långt över genomsnittslönerna för europeiska flygledare. De spanska flygledarna har fram tills dess tjänat igenomsnitt omkring 350 000 euro per år, ett arbetsår med 1 200 timmar. Dock har dessa timmar inte varit nog för täcka flygtrafikens behov vilket har lett till att många flygledare har ”arbetat över”. Det skedde naturligtvis mot övertidsersättning, som i detta fall rörde sig om ett påslag med 300 procent, vilket har resulterat i att vissa av dem har tjänat upp till 1 000 000 euro per år. De har dessutom haft rätt till en slags förtidspension när de fyllde 52 år, utan att deras grundlöner sänktes.

I februari beslutade ministern för offentligt arbete (Fomento) José Blanco att sänka deras löner. Han menade att 200 000 euro per år borde vara nog. Han fortsatte med att säga att flygledarna gott och väl kan arbeta 1 700 timmar per år.

Flygledarna svarade i första omgången med en sjukfrånvaro på upp till 46 procent. De flesta angav stress som orsak. Det betydde mer övertidsarbete för den resterande personalen. Ministern menade, att de många sjukanmälningarna i själva verket var olaglig strejk och man började träna flygvapnets flygledare till att också kunna bemanna civila flygplatser. Regeringen har befogenhet att sätta in militär ifall flygtrafiken hotas. Flera flygplatser är redan kontrollerade av militären, men öppna för civil trafik, däribland León, Salamanca och Valladolid.

Dock nekade flygledarnas fackförening att det skulle vara tal om olovlig frånvara, men en extra undersökning och ett stresstest med läkare från den offentliga hälso- och sjukvården skickade emellertid tillbaka sju av tio till arbetet.

Fackföreningen förberedde sig för att visa sin styrka och hotade med strejk. 98 procent av medlemmarna röstade för en nationell strejk i augusti. Regeringen och det statligt ägda flygbolaget AENA fick då bråttom att förhandla fram ett avtal för att förhindra strejken vilken skulle kosta semesterindustrin omkring 40 miljoner om dagen.

Förhandlingarna tog flera dagar, där regeringsrepresentanterna inte gav sig, men höll fast på den årliga lönen på 200 000 euro och ingen tredubbel timlön vid övertidsarbete. I stället enades man om 1 670 timmars arbetstid, vilket i vissa fall kan gälla ner till 1 200 timmar.

Trots få eftergifter från myndigheterna gick flygledarna med på att avblåsa strejken. Officiellt skedde det genom gemensam överenskommelse med semesterindustrin och de många människor som är beroende av den.

Michelle Obamas Marbella

Villa Padierna, där Michelle Obama och hennes sällskap bodde

Den mest betydelsefulla personen som har besökt Spanien denna sommar är utan tvivel Michelle Obama. Hennes fyra dagar långa semester i början av augusti på hotell Villa Padierna i Marbella, blev föremål för en massiv internationell mediebevakning, med ett marknadsföringsvärde på uppskattningsvis 800 miljoner euro.

Amerikas första dam, flög till Málaga med Air Force 4 för en fyra dagars semester på Hotel Villa Padierna i Benahavís. Där hade hon reserverat 60 rum (villor och sviter) till sig själv, dottern Sasha på nio år och 40 vänner. Med i följet fanns också 68 säkerhetsvakter.
Kännetecknet för hennes besök var tyvärr att hon inte fick vara ifred. Pressfotografer och nyfikna människor följde efter henne överallt. Denna nyfikenhet ansågs av vissa vara nedvärderande, både för spanjorerna och för självaste fru Obama, medan andra rasade över att vägar var avspärrade så att hennes kortege kunde komma fram.

De flesta jublade dock. Det var längesedan en så betydelsefull person besökte kusten. Speciellt Marbella var ju tidigare van vid att ha finare besök av bland andra Kung Fahd och Sean Connery, samt en lång rad rika och glamorösa människor, medan det under de senaste åren har varit glest med dessa besök. Sedan den kraftiga korruptionen i kommunen uppdagades har få velat kopplas till staden, och det gäller både regering och kungahus, som tydligt har hållit sig undan.

Hemma i USA var Michelle Obamas val av semesterort inte populärt. Hon sägs ha valt Sydspanien, med anledning av att hon ville visa sin dotter det kulturella Europa. Men arbetslösheten i USA ligger på knappt tio procent, och många menar att presidentfrun inte skulle ha haft semester på skattebetalarnas bekostnad, och att hon istället borde ha stannat hemma. Presidenten och hans fru beskylls för hyckleri, när hon är på semester på en plats som beskrivs som ”glittrande” medan han uppmanar till sparsamhet.

På Costa del Sol hoppas man dock att hennes besök lockar hit fler besökare, bland dem några av de cirka 700 000 amerikaner som tidigare besökte Costa del Sol varje år. Före Michelle Obamas besök hade antalet minskat till cirka en tiondel.

Redan under tiden för hennes besök mottog flera hotell bokningar från amerikaner som ville besöka Michelle Obamas Marbella.
Saudiarabiens kungafamilj vill bygga sexstjärnigt hotell i Estepona

Den saudiarabiska kungafamiljen planerar att bygga ett sexstjärnigt hotell i Estepona, skriver dagstidningen Málaga Hoy.

Hotellet får 170 rum, alla sviter. Resorten ska också inkludera 1 477 bostäder, som naturligtvis beskrivs som lyxiga, och stora trädgårdar, och kommer att ligga på ett 600 000 kvadratmeter stort område, på väg mot San Pedro. Kostnaden för bygget är inte offentliggjort.
Det kommer att bli det första sexstjärniga hotellet i Spanien och enligt planerna ska det stå klart om två år.
Kommunen väntar nu på det slutgiltiga klartecknet från Junta de Andalucía för byggandet av resorten.

Valet i Sverige

Om man tvivlar, så låt oss tydliggöra. De svenskar som befinner sig utomlands kan antigen poströsta eller rösta på de ambassader och konsulat som ordnar röstmottagning. Man bör då ha med sig sitt röstkort, vilket underlättar de administrativa delarna vid röstningstillfället.
De som vill poströsta måste ha ett särskilt poströstningsmaterial som skickades ut i slutet av juli.
Den 10 september – är sista dagen för röstning på Svenska Konsulatet i Málaga, C/Córdoba 6, lokal 501, tel: 952 604 383.
Den 14 september – är sista dagen för röstning på Svenska Ambassaden i Madrid, C/ Caracas 25, tel. 917 022 000.
Mer information om röstningen på andra orter i Spanien finns på sidan: www.val.se