8. juni, 2020  |  Skriven av Else Byskov

Moclín – en okänd pärla med en spektakulär vandring

Fotos av Jesper Gram-Hansen och Else Byskov 

Moclín är en liten by som ligger ca 32 km nordväst om Granada. Byn har en spektakulär borg, som står här sedan den tiden då det var morerna, närmare bestämt Nazari-släkten, som härskade i Granadaprovinsen.

Byn betecknades som ”El escudo de Granada” (Granadas sköld), då den utgjorde den nordligaste gränsen för Nazari-emiratet. Här hade man byggt en väldig fästning så att man kunde hålla de kristna fienderna borta från Elvira, som Granadaprovinsen ju hette under morernas tid. Och denna fästning kan man fortfarande se, och då Moclín till och med bjuder på en fantastisk vandring är det bara att ge sig iväg på detta äventyr.


Reproduktion av grottmålningarna på vandringen.

Det var när vi stod uppe på El Knollo (Sierra Evira) som jag skymtade en okänd borg i fjärran, som jag blev väldigt nyfiken på. Vi såg närmare på saken och det tog inte lång tid innan Jesper hade tagit reda på att det vi sett var Moclín. Så strax arrangerade vi en utflykt dit, någonting som vi inte ångrar.

När vi närmade oss byn från väster fick vi syn på dess vackra profil och fylldes av beundran. Precis vid infarten till byn står en stor, vit byggnad på vilken det stod: Centro de interpretación comarcal (centrum för information om regionen) och snart stannade vi bilen för att gå in och titta närmare på detta. Där inne möttes jag av en vänlig man som kunde berätta att byggnaden var en gammal Guardia Civil-kasern, som med hjälp av EU-bidrag byggts om till ett fint härbärge (Hostal rural – albergue Moclín) och museum. Härbärget kan man hyra och det har plats för 30 personer. Det finns både kök och fina sällskapsrum, och alla rum har eget badrum. Jag fick en rundvisning och detta kan helt klart användas om man en dag söker en plats för en familjefest eller liknande. Det är bara att Googla Hostal rural – albergue Moclín.

Museet var också mycket fint med en del fynd från till och med stenåldern. Där fanns även ett romerskt mosaikgolv samt teckningar av grottmålningar, som vi senare gick förbi under vår vandring. Allt var mycket fint och sevärt. Inträdet var gratis – ja, de var faktiskt mycket glada över vårt besök, för det är tydligen inte så vanligt att folk kommer förbi.

Första anblicken av Moclín. Nere till höger ses museet.

Vi låter bilen stå vid museet och går ned till byn – till torget, där vi njuter en kopp kaffe innan vi ger oss ut på vår vandring, som heter Ruta del Gollizno, och dit otaliga skyltar visar. Men innan vandringen ska vi upp och se borgen, och vi går upp så högt vi bara kan. Själva borgen (eller försvarsmuren) får man inte tillträde till med mindre att man är en stor grupp som förbokat besök. Men vi går upp och förbi det gamla sädesmagasinet (pósito) och vidare till kyrkan Iglesia de Nuestra Señora de la Encarnación, där vi tittar in. Från kyrkan går vi upp till en liten grotta, och däruppe finns det en fin mirador. Mot söder har vi en fantastisk utsikt mot Sierra Nevada och rakt fram till höger ser vi vår gamla vän, El Knollo.

Vi går nu tillbaka till torget och härifrån börjar vi vår vandring på Ruta del Gollizno, som är en rundtur på ca 10 km med ca 420 höjdmeter, så det är inte en vandring för latmaskar. I gengäld är den en fantastisk tur med både pasarelas (gångbroar) inbyggda i berget och en hängbro i botten av en djup ravin. Det är mycket fascinerande och vackert.

Utsikten från miradoren är både vacker och vild.

Vår vandring är välmarkerad i början så vi vandrar bara nedåt på en rätt så stenig stig. Efter 3 km ser vi en bergsvägg till vänster och här har man hittat några av de grottmålningar som vi såg reproduktioner av på museet. Det är ca 200 m dit, så dit går vi, och även om det inte är en grotta, utan bara en vägg, och målningarna är svåra att se, så är det intressant. Tillbaka på stigen fortsätter nedstigningen och snart kommer vi till en källa, Fuente de Corcuela, där man har gjort en vacker snäcka, som vattnet kan rinna i. Här finns det bord och bänkar, så här, på denna fina plats, äter vi vår medhavda matsäck. 

Efter matrasten fortsätter vi stigen ned i ravinen Tajos de la Hoz, som grävts ut av floden Río Velillos. Vid ingången till ravinen har det byggts en plattform varifrån man har fin utsikt ned i floden och in i den djupa ravinen. Stigen leder lite upp och ned, och på en del ställen har det satts upp räcken. Det tar inte lång stund innan vi står nere vid flodbädden och därifrån går det ut en liten bit, tills det inte längre finns plats för en stig, varför man byggt gångbroar som sitter fast på den lodräta bergsväggen. Det är just sådant här som vi tycker om, och snart korsar vi floden längs en fin hängbro. Nu fortsätter stigen på den andra sidan av floden. Från den andra sidan kan man verkligen se de lodräta bergsväggarna och hela det betagande landskapet. Vid ett tillfälle kommer vi fram till en liten källa, där vi kan fylla på våra vattenflaskor.

På väg upp mot borgen.

Här vid källan kan vi läsa den underliga historien om zigenaren och rövaren El Parrón. Zigenaren hade blivit tillfångatagen av den fruktade rövaren, men han lyckades att fly. Ett par veckor senare hade man samlat ihop en grupp beväpnade män som skulle ut och leta efter rövaren, men när zigenaren träffade gruppen kände han igen El Parrón, som under namnet Miguel frivilligt anmält sig till att delta i sökandet. Det var naturligtvis ett listigt drag, om det inte var för att zigenaren kom förbi och identifierade El Parrón, som snabbt togs till fånga.

Snart leder en fin bro oss tillbaka till andra sidan av floden och vi passerar ett gammalt, nedlagt elkraftverk. Och nu är lugnet dessvärre över, för nu ska vi upp, upp och upp… ända upp till byn. De 420 höjdmetrarna som vi gick ned till floden måste vi naturligtvis gå upp igen. Men vi tar det med ro och går långsamt uppåt till byn. Där finns en massa intressanta saker som bland annat en vacker ermita (Ermita de las Angustuas Virgen), en fin mirador och vackra utsikter att beundra längs vägen, så det går bra. 

Vid ingången till byn ser vi ytterligare ett härbärge och vi förstår nu att Moclín är etappmål nr 2 på den gamla pilgrimsleden från Granada till Santiago, kallad Camino Mozárabe de Granada. Denna del av pilgrimsleden är ca 100 km och består av fem etapper, och den slutar i Baena, därifrån den fortsätter mot Santiago med namnet Camino Mozárabe Andaluz. En pilgrimsvandring från Granada till Santiago är ett fint projekt om man inte vet vad man ska spendera tiden med. 

Dessa fynd från yngre stenåldern har hittats i grottan Malalmuerzo.

Nu när vi är tillbaka i Moclín kan vi gott och väl märka att vi börjar få lågt blodsocker efter alla höjdmeter som vi övervunnit, så nu börjar jakten efter kakor. Och se, i utkanten av byn hittar vi ett bageri. Det finns ingen butik, så vi går försiktigt in i bageriet och frågar snällt två hårt arbetande bagare om kakor. De förstår vårt akuta behov och vi köper en ask roscas de Santiago. De är egentligen ganska tråkiga och torra, men efter vår strapats smakar de ändå bra.

Vandringen vi gått kan ses på elsebyskov.com, under Hikes, Routes and Maps, La Danesa, Moclín och man kan också hitta vandringen genom att googla PR A 84.

Senaste nyheterna

Covid-19: IT-branschen skapar fortfarande arbeten

Värmebölja blåser in över Andalusien

Covid-19: Spanskt vaccin på väg

Covid-19: Spanien bättre förberett på ny smittvåg

Hård start för arbetsmarknaden

Covid-19: utbrott under kontroll

Annons

Läs också

Coronakrisen slår mot fastighetsmarknaden

Skriven av En Sueco

Covid-19: Oro kring nya små utbrott

Covid-19: IT-branschen skapar fortfarande arbeten

Värmebölja blåser in över Andalusien

Veras Veranda: Ferrero Roche cupcakes

På andra sidan… Vart tog generationsskiftet vägen?

Naturen glöms bort i coronapandemin

Annons

Läs också

Ett ögonblick, vad säger panelen? (Juli/Augusti 2020)

Skriven av Sara Laine

Covid-19: Spanskt vaccin på väg

Skriven av En Sueco

Covid-19: Spanien bättre förberett på ny smittvåg

Skriven av En Sueco

Hård start för arbetsmarknaden

Skriven av En Sueco

Golf i Solen (Juli-Augusti 2020)

Skriven av En Sueco

La Sueca hälsar välkommen till En Sueco juli/augusti 2020

Skriven av Sara Laine

Täcker privata reseförsäkringar när det är epidemi?

Skriven av En Sueco

Bra stämning hos Muebles Pirámides

Skriven av En Sueco