26. februari, 2021  |  Skriven av Jette Christiansen

Till baskernas hjärteland, Guernica

Den baskiska själen bor i Guernica. Vid de ekar som markerat det baskiska tingshuset sedan 1300-talet. I dag symboliserar träden de grymma händelser som utspelade sig här år 1937, samt baskernas önskan om självständighet.

Det är en tidig morgon när vi kliver på tåget som tar oss från Bilbao in mellan bergen till baskernas hjärteland. När vi når Guernica (Gernika på baskiska) lämnar vi den tysta, 130 år gamla stationen och tar ett försiktigt steg ut i historien.

Historien låter inte vänta på sig. Mitt på det första torget, Pasealeku, står en 1,2 ton tung bronsstaty föreställande två soldater, den ena med vapen i händerna, den andra med den baskiska flaggan. Konst från redan tidig morgon. Statyn restes 2018 till minne av stadens soldater, som stred i det spanska inbördeskriget (1936-1939) och i all sin tyngd berättar den om de grymheter som ägt rum.

Överallt i denna stad påminns man om kriget och bombningen.

Bombregn och underkastelse av baskerna

När bomberna föll över Guernica hade kriget härjat i ett års tid. Den demokratiskt valda republikanska regeringen höll stånd mot Francisco Francos styrkor i denna del av Baskien. Baskerna är inte lätta att knäcka, och var det inte heller för Franco. Han ville därför lära dem en läxa varför han ingick ett avtal med Hitler och Mussolini, som fick lov att testa respektive Luftwaffes Condor Legion och Aviazione Legionaria genom att bomba baskernas viktigaste stad. 

Operation Rügen, som den kallades, blev ett experiment av ren terror, samt världens första mattbombning.

Helvetet bröt ut den 26 april 1937. Kl. 16.30 ringde kyrkklockorna i staden som varning att bombflygplan skådats. 

Helvetet bröt ut den 26 april 1937. Kl. 16.30 ringde kyrkklockorna i staden som varning att bombflygplan skådats. Folk flydde till skyddsrummen, men alla hann inte komma i skydd, och det var inte heller alla skyddsrum som klarade av att stå emot bombregnet, som pågick fram till kl. 19.45. Befolkningen, som bara hade pistoler och gevär, var försvarslösa.

Det största skyddsrummet, där stadens turistinformation i dag ligger, skulle ha varit förstärkt med stålplåtar, men leveransen av plåtarna hade inte nått fram. På andra sidan hade det grävts tunnlar in i berget, och här är den ena i dag restaurerad och inrymmer ett museum.

Vi går in och ser en audiovisuell berättelse om hur det var att sitta här när det i tre timmar regnade bomber utanför. Rädslan bland människorna här inne måste ha legat så tungt att det nästan gick att ta på den, samtidigt som oljudet utifrån måste ha varit infernaliskt. Man blir tyst vid tanken.

Stammen från den gamla eken, den näst äldsta som man känner till och som ”levde” fram till 1892, finns skyddad i detta mausoleum.

Ögonvittnesskildringar, tre timmars massaker

Redan dagen efter bombningen kunde omvärlden läsa om händelsen i dagstidningen The Times. Den brittiska journalisten George Steer befann sig nämligen i Baskien när han fick höra om det, så han begav sig genast av till Guernica och skrev bland annat: ”Kl. 02.00 besökte jag staden, det var en förfärlig syn, flammor från ena sidan till den andra. Flammorna kunde ses i rökmolnen ovanför bergen, 10 miles bort.” Han uppmärksammade även läsarna på hur viktig staden var: ”Guernica, baskernas antika stad och centrum för deras kulturella traditioner, förstördes fullständigt i eftermiddags i ett luftangrepp. Bombningen av denna öppna stad, långt bakom frontlinjen, pågick i precis tre timmar och en kvart, under vilken en stark flotta med tyska och italienska flygplan inte upphörde med att släppa bomber på upp till 1 000 pund över staden. Samtidigt flög stridsflyg med maskingevär lågt över staden och sköt de civila som hade sökt sin tillflykt ute på fälten.”

Han fortsatte sedan med att berätta om hur han såg hus största samma, tills det bara var stora stenhögar på gatorna. De invånare som kom undan bomber och kulor, flydde över bergen mot Bilbao. Andra stannade i staden för att söka efter anhöriga, och även polis samt brandväsendet deltog i sökandet.

”Kl. 02.00 besökte jag staden, det var en förfärlig syn, flammor från ena sidan till den andra. Flammorna kunde ses i rökmolnen ovanför bergen, 10 miles bort.”

George Steer har varit den enda som kunnat beskriva händelsen i detalj. Naturligtvis har även överlevande kunnat berätta, men inte i ett skrivande fågelperspektiv, liksom George Steer. Francos mannar försökte lägga skulden på den republikanska vänstern, men den sanna historien har kommit fram tack vare George Steer.

Glasmosaiken i parlamentsbyggnadens tak.

Målet var baskernas själ

Guernica var egentligen inte ett militärt mål. Utanför staden låg det visserligen en vapenfabrik, men den träffades överhuvudtaget inte, trots att gårdar och fårflockar på kullarna runt omkring bombades.

Målet var i stället att demoralisera baskerna och förstöra deras civilisations vagga. 

Den 26 april 1937 var en måndag, marknadsdagen i Guernica, och folk från trakterna runt omkring hade kommit till staden för att sälja och köpa frukt och grönt samt annat. Det finns olika uppgifter på hur många som omkom. En del säger att det var 7 000 invånare samt 3 000 flyktingar och handlare i staden. George Steer noterade att Bilbaos dagstidning den 27 april skrev att ”som tur är, är offren få”, men själv såg han allt annat än få den hemska natten. En del historiker har fått siffran till ”bara” 153 omkomna, medan den officiella i dag säger 1 654 civila offer.

Alla kyrkor i staden, förutom Santa María, jämnades med marken. Prästerna bad med alla, även republikanernas socialister, anarkister och kommunister. 

Den träffades överhuvudtaget inte, trots att gårdar och fårflockar på kullarna runt omkring bombades

Det råder inga tvivel kring att Franco valde just Guernica som mål för bombningen på grund av stadens viktiga betydelse för baskernas identitet, men trots det lyckades inga bomber träffa varken parlamentsbyggnaden, Casa de Juntas eller ekarna. Symboliken är tydlig.

Råd och ed under ekarna

Både byggnaden och träden står på en kulle, lite utanför centrum. Parlamentsbyggnaden är från 1800-talet, då parlamentet flyttades inomhus. I dag huserar byggnaden Vizcayaprovinsens råd samtidigt som den vittnar om baskernas kultur och historia. Man får lov att gå omkring där som man vill, och det gör vi.

Här har historien utspelat sig i oändliga tider. I alla fall sedan år 1366, då staden ska ha grundats, enligt annalerna. Men baskerna är en urbefolkning, vars historia alltså sträcker sig ännu längre bakåt. Det kan tänkas att eken, runt vilken lokala härskare höll sina råd, och kungar avlade sina eder, användes redan långt tidigare. Det äldsta, kända trädes sägs vara från 1334. Under detta svor Spaniens monarker ed att respektera de lokala, demokratiska rättigheterna (fueros). Det gav invånarna en grad av autonomi, som omfattade hela Baskien. Med tiden kom området att tillhöra Kastilien, varför även de katolska monarkerna svor vid eken (Ferdinand år 1476 och Isabella år 1483). Och det är här som nya ledare av den baskiska lokalregeringen, den så kallade lehendakari, fortfarande svär ed.

Det äldsta trädet stod här till 1742, då det ersattes av en ättling. Detta träd höll fram till 1892, och det är detta som nu stor i ett konst-mausoleum. Detta träds ättling stod här 1937, ”pensionerades” 2004 (pga. svamp varefter det snart dog) medan det som står här i dag ”föddes” 2000 och planerades på platsen 2015.

Träden kommer och går, och det gjorde vi också, och nu tog våra steg oss till Picassos tolkning av bombningen av staden, som kan ses bara fem minuters promenadväg från parlamentsbyggnaden och ekarna.

Den nya eken, som liksom sin föregångare representerar baskernas frihet. Trädet står vid parlamentsbyggnaden.

Picassos Guernica

Två dagar efter bombningen publicerade den franska tidningen l’Humanité en översättning av George Steers berättelse. Denna läste Pablo Picasso, som befann sig i Paris. Historien inspirerade Picasso till att måla konstverket som heter just Guernica, som är en manifestation av hans landsmäns skräck.

I FN-byggnaden i New York hänger en kopia som dagligen påminner säkerhetsrådets medlemmar om krigens fasor.

Innan bombningen av Guernica hade regeringen beställt en stor väggmålning av Picasso, till den spanska paviljongen vid världsutställningen i Paris. Den var han redan färdig med, och det var en målning föreställande tjurfäktning, vilket Pablo var så betagen av. Det var detta stora konstverk, 3,5 x 7,8 meter, som han nu kom att måla om. Det är expressionism, kubism och surrealism. Det är ett uttryck för hans bitterhet över de rädslor som hans landsmän utsattes för och ett upprop mot Franco och nazismen, och det var på så sätt ett modigt konstverk av honom. Modigt var det också när han i sin studie i Paris fick besök av den tyska ambassadören till Vichyfrankrike, Otto Abetz. Denne såg ett vykort av Guernica, gjort som ett fotografi, som Picassos dåvarande flickvän, Dora Maar, hade tagit av målningen, och frågade, säkert irriterat: ”Är det Ni som har gjort detta?”. På detta svarade Picasso: ”Nej, det har jag inte! Det har Ni!”

Konstverket skickades ut på turné, deponerades en tid på Museum of Modern Art i New York, varefter det kom till Spanien efter Francos död och demokratins återinförande. I dag hänger det på museet Reina Sofía i Madrid. I FN-byggnaden i New York hänger en kopia som dagligen påminner säkerhetsrådets medlemmar om krigens fasor.

I Guernica finns konstverket återgett i form av en mosaik, i svart och grått, som en tidningsbild, full av tysta skrik från förvrängda människor och djur. Det känns ännu starkare här, där allting en gång ägde rum.

Seger över det förflutna

Händelserna 1937 glöms inte bort. Det försäkras även en utomstående om, vid bara ett besök i Guernica. Franco ville kuva baskerna, vilket han också lyckades med under en tid, men det kapitlet slutade helt när han dog 1975.

Guernica är annars en typisk nordspansk stad, där också en rosado serveras kall. Invånarna lever normala liv, dock ständigt påminda om krig, förstörelse samt önskan om en annan framtid. Staden är inte stor, hela kommunen har 17 000 invånare, så man kan gott och väl gå mellan de olika sevärdheterna. Tågstationen, liksom parlamentsbyggnaden och ekarna, undkom mirakulöst bomberna, och den går vi nu tillbaka till, utan att riktigt kunna kliva ut ur historien igen.


Kort om bombningen

  • Den ägde rum den 26 april 1937, och pågick oavbrutet mellan kl. 16.30 till 19.45.
  • Officiellt uppgår antalet omkomna till 1 645 personer.
  • Flygplanen som flög in över staden var tyska Heinkel He 111. Dornier Do 17 och Ju Behelfsbomber samt italienska Savoia-Marchetti SM 79 och Regia Aeronatica Fiat CR 32. 
  • Flygen hade med sig 250 kg respektive 50 kg bomber samt 1 kg brandbomber. Omkring 3 000 av sistnämnda släpptes över staden. Därtill kom maskingevär. 
  • Strategin var att kasta små bomber över staden och beskjuta människorna för att få dem att gömma sig i skyddsrum och källare, för att därefter släppa ned de stora bomberna. 

George Steers berättelse

  • Översättningarna i denna artikel är förkortade. Den fullständiga berättelsen finns tillgänglig gratis på internet.
  • Filmen Guernica, från 2014, baseras på hans historia.
  • Om just denna händelse skrev han även boken The Tree of Guernica.

Ekar sedan 1334

  • Det äldsta kända trädet sägs vara från 1334. 
  • Här svor monarker att respektera de lokala, demokratiska rättigheterna (fueros)
  • Även de katolska monarkerna svor ved eken (Ferdinand i 1476 och Isabella i 1483).
  • Den nuvarande lehendakari, Iñigo Urkullu, togs också i ed här.
  • Det äldsta trädet, kallat Árbol Padre, stod här till 1742.
  • Dess ättling, kallat Árbol Viejo, höll till 1892. Det är detta som nu står ett konst- mausoleum.
  • Nästa träd, Árbol Hijo, stod här 1937, men ”pensionerades” 2004 på grund av svamp, varefter det snart dog. 
  • Härefter följde ytterliga två, men de överlevde inte. 
  • Det träd som står här i dag ”föddes” 2000 och planerades på platsen 2015. 

Senaste nyheterna

Födelsetalen störtdyker i Spanien

Befolkningen ökar i Málagaprovinsen

Caminito del Rey under ny ledning

Bara en månad tills – WalkaHOME för Cudeca!

FreakCon hela helgen

Mer solenergi Andalusien

Annons

Läs också

Vaccinet från Janssen rullas ut i Spanien

Skriven av En Sueco

Massuppsägningar att vänta inom den finansiella sektorn

Födelsetalen störtdyker i Spanien

Befolkningen ökar i Málagaprovinsen

Caminito del Rey under ny ledning

Bara en månad tills – WalkaHOME för Cudeca!

FreakCon hela helgen

Annons

Läs också

Pfizer lovar Spanien 25 milj. vaccin innan juli

Skriven av En Sueco

ERTE-planen förlängs minst tre månader

Skriven av En Sueco

Covid-19: fjärde vågen blir en mini-våg

Skriven av En Sueco

Möjligt rökförbud på bar- och restaurangterrasser

Skriven av En Sueco

Färre hemlösa katter

Skriven av En Sueco

Fotboll: ”Henkes” första tränartitel i Barca

Skriven av En Sueco

Risken med Astra Zeneca-vaccinet försvinnande liten

Skriven av En Sueco

Kanarieöarna populära bland distansarbetare

Skriven av En Sueco